Sexuella trakasserier

Som anställd har du rätt att känna trygghet att vara skyddad mot sexuella trakasserier. Arbetsgivaren har både en skyldighet att förebygga och att agera om det ändå sker.

Publicerad: Tisdag 12 mar 2019

Senast uppdaterad: Tisdag 21 maj 2019

Förebyggande samt kända rutiner

Arbetsgivaren har ett ansvar att bedriva ett förebyggande arbete mot trakasserier enligt diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. I detta ligger att arbetsgivaren ska säkerställa att det inte förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Man kan bedriva ett aktivt arbete mot sexuella trakasserier på olika sätt, det kan handla om värderingsövningar med case/konkreta exempel, föreläsningar eller enkätundersökningar.  Ansvariga chefer bör ta upp frågan på exempelvis introduktioner, medarbetarsamtal, APT eller personalkonferenser och liknande forum. Det visar att chefen och organisationen i sin helhet tycker att frågan är viktig.

Arbetsgivaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatsen, och dessa ska göras kända för de anställda. Det ska också framgå hur man definierar sexuella trakasserier.

Riktlinjerna och rutinerna ska beskriva vart medarbetaren vänder sig om hen blir utsatt eller uppfattar att någon annan blir utsatt för trakasserier.

Arbetsgivarens utredning

När arbetsgivaren får reda på att en anställd känner sig trakasserad ska arbetsgivaren utan dröjsmål utreda vad som hänt. För att ta reda på de närmare omständigheterna bör arbetsgivaren i första hand prata med den som känner sig utsatt och den eller de som pekas ut som trakasserande. Ibland kan det vara nödvändigt att prata med eventuella vittnen. Utredningens omfattning beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det är viktigt att utredningen görs diskret och med hänsyn och respekt för de inblandade.

 Arbetsgivaren bör bilda sig en egen uppfattning om vad som hänt och kan inte låta utredningen stanna vid att ord står mot ord. Arbetsgivaren behöver dock inte ta slutlig ställning till vem som talar sanning ifall arbetstagarna lämnar helt motsatta uppgifter och omständigheterna i övrigt är för oklara.

Det är angeläget att arbetsgivaren informerar de närmast inblandade om utredningens gång och om vilka åtgärder som kommer att genomföras. Om arbetsgivaren beslutar sig för att inte göra något mer ska hen lämna besked om det. Arbetsgivaren måste också vara uppmärksam på om finns behov av stöd och hjälpinsatser till den utsatta. Det kan handla om att erbjuda stödsamtal eller hjälp genom företagshälsovården.

Om arbetsgivaren har utrett omständigheterna och kommit fram till att det varit fråga om trakasserier ska arbetsgivaren genomföra de åtgärder som det är rimligt att kräva för att förhindra att trakasserierna fortsätter. Vilka åtgärder som kan krävas beror på situationen i det enskilda fallet, till exempel omfattningen och arten av trakasserierna, hur arbetsplatsen ser ut samt vilka som ingår i arbetsstyrkan. I första hand kan det vara fråga om att den som trakasserat får en tillsägelse eller en uppmaning att sluta med sitt beteende.

Sammanfattningen skriven av Monika Johansson, Ombudsman Akademikerförbundet SSR