Saco-S vid LiU-information om upphovsrättsliga aspekter av lärarens arbete

Aktuell problematik tidigare publicerat 2018

Publicerad: Tisdag 31 mar 2020

Senast uppdaterad: Tisdag 31 mar 2020

Det upphovsrättsliga lärarundantaget vid universitet och högskolor i Sverige är en oskriven rättsregel som vuxit fram genom sedvana och som kan härledas ungefär 100 år tillbaka. Den innebär att upphovsrätten till utbildnings- och forsknings- material personligen ägs av lärare och forskare vid universitet och högskolor. Det upphovsrättsliga lärarundantaget har sin utgångspunkt i den akademiska friheten inom forskning och undervisning. Det utgår bland annat från att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och att den lärare som har skapat utbildningsmaterial också har ansvar för materialets kvalitet och återspegling av aktuell forskning.

Sedan en tid tillbaka görs vid svenska lärosäten försök att åsidosätta det upphovs- rättsliga lärarundantaget genom utfärdande av policybeslut som ska ge lärosätena så kallad nyttjanderätt till utbildningsmaterial, vilken innebär att de vill tillskriva sig en avsevärd rätt att använda utbildningsmaterial som utvecklats av lärare. Initiativet till dessa policybeslut kommer från SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och syftar till att samordna lärosätenas anspråk på nyttjanderätt. Linköpings universitet deltar tyvärr också i denna aktion, genom det nyligen [2018-05-07] tagna rektorsbeslutet "Allmänna råd om universitetets nyttjanderätt till upphovsrättsligt skyddat material" (LiU-2017-03903), enligt vilket:

  • LiU anser sig ha rätt att nyttja utbildningsmaterial även om innehavaren av upphovsrätten inte medgivit detta eller om denne inte längre deltar i den utbildningsverksamhet som materialet utvecklats för.
  • Rätten att nyttja utbildningsmaterial sägs tillfalla LiU så snart materialet gjorts tillgängligt i utbildningssyfte, exempelvis genom presentation vid en föreläsning eller publicering på en digital lärplattform. Konkret kan detta exempelvis innebära att en föreläsare på en kurs skulle kunna bli skyldigatt överlämna sina föreläsningspresentationer till en ny föreläsare på kursen.
  • LiU anser sig ha nyttjanderätt till allt utbildningsmaterial som utvecklats med anknytning till tjänsteutövningen, även om utvecklingen helt eller delvis skett utan att det funnits arbetstid avsatt för den.

Saco-S anser att LiU:s policybeslut är mycket olyckligt. Väsentligen har vi framfört följande kritik.

  • Beslutet ignorerar helt det upphovsrättsliga lärarundantaget och åsidosätter det därmed.
  • Beslutet tillåter att den ideella upphovsrätten kränks genom att explicit möjliggöra ändringar i upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd från innehavare av upphovsrätten.
  • Beslutet behövs inte. Det har vid LiU varit ytterst ovanligt med konflikter rörande användning av upphovsrättsligt skyddat utbildningsmaterial och i sådana fall har konflikten varit en del av en bredare problematik. Det tidigare LiU-dokumentet med likartat syfte, “Upphovsrätt vid LiU – en vägledning” från 2007, har varit mycket okänt inom kärnverksamheten och såvitt vi känner till aldrig har åberopats i praktiken.
  • Beslutet är mycket svagt underbyggt av lagstiftning, upphovsrättslig litteratur och rättspraxis. Det utger sig för att vara en tolkning av upphovsrättslagen, som dock inte ger något stöd för den nyttjanderätt som LiU vill uppnå. Beslutet hänvisar också till den så kallade “tumregeln” för arbets- givares nyttjanderätt till arbetstagares verk. Denna är en tolkningsregel som vuxit fram på grund av en motsättning mellan arbetsrätt och upphovsrätt, och den ger arbetsgivaren nyttjanderätt till ett verk inom dess normala verksamhet och för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer. Saco-S anser dock att det upphovsrättsliga lärarundantaget gör att “tumregeln” inte är tillämplig då arbetsgivaren är universitet eller högskolor.
  • Det förekommer att lärare vid LiU använder upphovsrättsligt skyddat material som utvecklats av lärare vid andra lärosäten och med personligt tillstånd av den lärare som utvecklat materialet. Upphovsrätten ägs då inte av läraren vid LiU. Om LiU då hävdar en bredare nyttjanderätt kan det alltså leda till att upphovsrätten kränks för lärare vid andra lärosäten. (Denna kritik har i det slutliga beslutet åtgärdats genom ett tillägg i en fotnot.)
  • Om en lärare har ett speciellt åtagande att utveckla utbildningsmaterial och speciell arbetstid avsatt för att göra detta har LiU självklart nyttjanderätt till materialet. I de fall som nyttjanderätten till upphovsrättsligt skyddat material är mycket väsentlig för LiU:s verksamhet kan nyttjanderätt alltså istället säkerställas på andra sätt, till exempel genom noteringar i lärares tjänstgöringsplaner om att särskild arbetstid har avsatts för utveckling av bestämda utbildningsmaterial. I mer omfattande projekt för utveckling av läromedel kan LiUs nyttjanderätt även framgå av projektdokumentation, med information om deltagare, uppgifter och arbetstid.

Vi vill understryka att LiU:s policybeslut inte har någon rättslig betydelse utan endast uttrycker en ensidig uppfattning om rättsläget

Denna uppfattning innehåller allvarliga brister, och även direkta felaktigheter, med syfte att försöka förvanska rättspraxis. Det sägs bland annat att beslutet bygger på ”tillämpningen av den s.k. tumregeln – såsom denna har utvecklats vid flertal svenska lärosäten, inkl. vid Linköping universitet”. Detta är direkt felaktigt eftersom ”tumregeln” inte har sitt ursprung inom akademin, där det istället är det upphovsrättsliga lärar- undantaget som är rättspraxis. I fotnot 3, som avsiktligt förminskar lärarundantagets starka ställning inom akademin, understryks det vidare att lärarundantaget saknar författningsstöd. Det bör dock påpekas att även ”tumregeln” saknar författningsstöd. I fotnot 1 ges Svensäter (1991) som referens för ”tumregeln”. Denna referens beskriver dock även den speciella sedvanerätt som gäller offentligt anställda lärare (och präster) genom att citera "Förslag till lag om rätt till litterära och musikaliska verk..." från 1914. Den dom i Arbetsdomstolen som fotnot 2 hänvisar till handlar inte om upphovs- eller nyttjanderätt inom akademin, utan om nyttjanderätt till ett konstnärligt verk framställt av en militär musikkår.

LiU framhåller att ett flertal lärosäten har fattat liknande beslut, utifrån diskussioner inom SUHF. Detta är dock endast en frivillig branschorganisation för universitet och högskolor, och saknar rättslig status. Beslutet nämner även att beslutsunderlaget är ett resultat av ett samarbete med Lunds universitet. Det bör påpekas att även motsvarande beslut vid Lunds universitet har fått kraftig kritik.

Saco-S hävdar att det upphovsrättsliga lärarundantaget måste respekteras. Vi har därför genom samverkan med LiU, i enlighet med gällande samverkansavtal, försökt få LiU att dra tillbaka eller väsentligt modifiera policybeslutet, dock utan resultat. Saco-S har speciellt förespråkat en pragmatisk lösning där universitetet skulle kunna säkerställa nyttjanderätt till utbildningsmaterial som är mycket väsentligt för verksamheten genom enkla avtal med lärare, som beskrivet ovan. LiU har dock avvisat en sådan lösning.

LiU har redan tidigare aktualiserat frågan om nyttjanderätt i CSG, dock utan att då fullfölja med ett formellt beslut. Samverkan om det nu fattade beslutet skedde först i CSG 2017-05-15, därefter i en speciell arbetsgrupp med representanter för LiU, Saco-S och OFR, samt slutligen åter i CSG 2017-10-30. Då denna ansträngning inte resulterade i något för Saco-S acceptabelt resultat påkallades lokal MBL-förhandling, vilken hölls 2017-12-20. MBL-förhandlingen avslutades i oenighet, varefter frågan har gått vidare till central MBL-förhandling. Denna hölls 2018-03-19 och avslutades i oenighet.

Eftersom lärarundantaget är en sedvanerätt kan den komma att förändras om den inte försvaras, både på individnivå och för hela kollektivet av lärare vid universitet och högskolor. Det är därför viktigt att Du som enskild lärare är vaksam på hur utbildningsmaterial som Du utvecklat (eller har varit med om att utveckla) används och påtalar om Du anser att Din upphovsrätt kränks av LiU, exempelvis genom att sådant material används utan Ditt medgivande. Om Du inte försvarar Din upphovsrätt så kommer det att uppfattas som ett underförstått medgivande.

Det är även viktigt att Du som lärare kräver att få arbetstid avsatt i tjänstgörings- planeringen för allt pedagogiskt utvecklingsarbete som är mer omfattande än de löpande förberedelserna för olika former av undervisning.

Sammanfattning

  • Rent rättsligt har LiU:s policybeslut ingen betydelse och inga konsekvenser.
  • Som lärare vid LiU äger Du upphovsrätten till utbildningsmaterial som Du utvecklar inom tjänsten (och naturligtvis även på fritiden).
  • Du bestämmer själv över hur Ditt utbildningsmaterial ska nyttjas, såvida inte det utvecklats på särskilt avsatt arbetstid (utanför tiden för undervisning), i vilket fall LiU har nyttjanderätt.
  • En tillämpning av LiU:s policybeslut kan leda till att rättspraxis urholkas och att det upphovsrättsliga lärarundantaget försvinner.
  • Du måste alltså vara vaksam på att Din upphovsrätt respekteras av LiU och omgående påtala alla eventuella kränkningar. Vi uppmanar alla som anser att deras upphovsrätt kränks att omedelbart kontakta Saco-S vid LiU.
  • Om Du förväntas göra utveckling av utbildningsmaterial, utöver det som ingår i löpande förberedelser för undervisning, begär då alltid särskilt avsatt tid i tjänstgöringsplanen för detta arbeta.

För ytterligare information om upphovsrätt och lärarundantaget rekommenderas SULF:s sida 'Universitetslärares upphovsrätt – frågor och svar' samt SULF:s skrift 'Universitetslärares upphovsrätt' av Sanna Wolk (professor inom immaterialrätt vid Uppsala universitet).

Saco vid LiU
saco@liu.se