Fotograf: Johanna Hanno

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik – när får räntehöjningarna effekt?

– Aino Bunge, vice riksbankschef

Hur är läget i den svenska ekonomin, vilka är de största utmaningarna framöver och vad betyder det för penningpolitiken? Utvecklingen det senaste året har visat att hög inflation skapar problem och hur viktigt det är att den ligger på en lägre nivå. Riksbankens räntehöjningar minskar efterfrågan i ekonomin och det sätter tryck nedåt på inflationen. Men det är svåra överväganden, en alltför hög ränta kan göra att ekonomin försvagas för mycket och arbetslösheten stiger.

Finanspolitiska vägval – är det dags att skrota överskottsmålet?

– Anna Seim, docent i nationalekonomi, Stockholms universitet

Hur har de svenska statsfinanserna utvecklats, vilken roll har det finanspolitiska ramverket spelat och hur skapas utrymme för offentliga investeringar? Finanspolitiska beslut fattas inom ramen för ett finanspolitiskt ramverk kring vilket det finns en politisk enighet. Det har bidragit till att Sverige har starka statsfinanser och präglas av en försiktig hållning till offentliga utgifter. Men resursbehoven är stora inom många delar av ekonomin och frågan är hur de ska kunna frigöras inom ramen för de nuvarande budgetreglerna.

Samtal om penning- och finanspolitikens möjligheter och begränsningar

Anna Seim, Susanne Spector, chef för makroekonomisk analys på Nordea & Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Fotograf: Karl Gabor

Inflation och inkomstfördelning – ska löntagarna ta hela smällen?

– Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef för forskningsprogrammet ”Skatter och samhälle” vid IFN

Påverkar inflation fördelningen av inkomster i samhället, finns det grupper som påverkas mer negativt än andra och ska medborgare kompenseras vid hög inflation? Ekonomin har nyligen gått igenom en pandemi och det senaste året har inflationen nått historiskt höga nivåer. Pandemin påverkade människor på olika sätt och inflation kan förväntas slå hårdare mot människor med låga löner. Inkomstspridningen kan ha ökat men ekonomisk politik kan ha bidragit till att jämna ut skillnader.

Samtal om inflationens inverkan på samhället, individen och den svenska modellen

Daniel Waldenström, Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet & Charlotta Stern, vd på Ratio och professor i sociologi

Fotograf: Karl Gabor

Internationell ekonomi och geopolitisk utveckling –
är globaliseringen över?

– Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Har den geopolitiska utvecklingen påverkat globala handelsmönster, ökat handelshindren och inverkat negativt på Sveriges ställning i världsekonomin? Pandemin, kriget i Ukraina och den ökade globala politiska osäkerheten har på olika sätt påverkat Sveriges ekonomi och den europeiska politiska dagordningen. Företagen ser över lokalisering av sin produktion, många länder inom EU förespråkar importtullar och industristöd är tillbaka på den ekonomiskpolitiska agendan. Den internationella ekonomin och den geopolitiska ordningen verkar förändras.

Samtal om Kina, kriget och världsekonomin

Fredrik Sjöholm, Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden & Björn Cappelin, biträdande centrumchef vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) vid Utrikespolitiska institutet.

Dagen avslutas med nätverksmingel.