Så lockar vi framtidens talanger

Sverige är betydligt sämre på att attrahera kvalificerad internationell arbetskraft än andra OECD-länder. Trots att vi numera har världens mest liberala system för arbetskraftinvandring så räcker det inte för att få folk att flytta hit.

För även om andelen arbetskraftinvandrare mer än fördubblats sedan reformen trädde i kraft år 2008 så är vi fortfarande långt efter länder som Norge, Irland och Österrike.

Och det är allvarligt eftersom vi behöver utländsk kompetens för att klara framtidens välfärd, enligt Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus och en av författarna till den rapport som presenterades på tisdagens seminarium som anordnades av Saco och Svenskt Näringsliv under rubriken "Kampen om talangerna".

- I takt med att globaliseringen ökar så ökar även humankapitalets betydelse. Ett lands humankapital kan öka dels genom utbildning och arbetserfarenhet, dels genom att locka till sig internationell kompetens, sade han och tog Silicon Valley som exempel.

Teknologiklustret i Kalifornien har sedan 1930-talet fungerat som en magnet för kvalificerad arbetskraft från jordens alla hörn. Mer än hälften av de nystartade företagen i regionen har en utlandsfödd grundare och utvecklingen har spritt sig till övriga USA. Nära hälften av USA:s 100 nobelpristagare åren 1901-1991 bestod av utlandsfödda eller andra generationens invandrare.

Men i samband med att det har blivit allt svårare att emigrera till USA har landet tappat sitt försprång. Det har gjort att den globala konkurrensen om talangerna har skärpts och där gäller det för Sverige att hävda sig, menar Nima Sanandaji.

- Sedan 2008 har det skett en dramatiskt skiftning där Sverige har gått från att ha ett väldigt restriktivt system till att ha det friaste systemet för arbetskraftinvandring. Det har visserligen skett en ökning sedan dess men den består av säsongsarbetare, de högutbildade kommer inte hit, sade han.

Anledningen är främst de höga marginalskatterna i kombination med det relativt låga löneläget i Sverige, enligt Nima Sanandaji.

- De kvalificerade talangerna är oerhört mobila och för dem spelar skatter och löner stor roll, sade han och förespråkade samtidigt en avreglering av hyresmarknaden och en smidigare valideringsprocess av utländska examina:

- Det är inte okej att det kan ta upp till fyra år för en utländsk läkare att få tillstånd att arbeta i Sverige. Skatterna är den viktigaste faktorn, men valideringsprocessen är nog den enklaste att förändra.

När det gäller skatternas betydelse fick han dock mothugg av Ingrid Petersson, ansvarig för Astra Zenecas europeiska forskningsrelationer.

Hon menade att det finns en rad andra faktorer som styr när en person står inför möjligheten att jobba utomlands.

- Det vore väldigt olyckligt om det här gjordes till en skattefråga. Rapporten missar sådant som språk, kultur och förekomsten av olika kluster, sade hon och radade upp en mängd andra faktorer som hon med sin erfarenhet bedömer vara lika viktiga som ersättningsfrågan.

Det handlar om boende, skolor, dagis och kommunikationer, enligt Ingrid Petersson och det är inte heller någon slump att Astra Zeneca är en stor sponsor av Göteborgsoperan. Kultur är en viktig aspekt för inflyttade talanger, förklarade hon och slog samtidigt fast att viktigast av allt är den medföljande partnerns möjlighet till jobb.

- Det är ett stort problem för många som flyttar hit, sade Ingrid Petersson.

Därefter berättade Barbara Canlon vid Karolinska institutet om de utländska forskarnas villkor, betydligt sämre än i USA, och Jonas Hjelm på Experis om sina erfarenheter från den internationella rekryteringsbranschen innan det var dags för ett samtal mellan Sacos ordförande Göran Arrius och Svenskt Näringslivs forskningschef Tobias Krantz.

Tobias Krantz poängterade att Sveriges skattesystem är ett stort hinder när det gäller att attrahera kompetens. Samtidigt som Astra Zeneca meddelade sina neddragningar i Södertälje presenterade en annan läkemedelsjätte, GlaxoSmithKlein, en stor satsning i Storbritannien. Orsaken till satsningen var den skattreform som den brittiska regeringen nyligen genomfört, enligt Tobias Krantz.

Göran Arrius förklarade sedan att han ville bredda perspektivet och även prata om den internationella kompetensen som redan finns i Sverige i dag.

- Många av våra invandrare har akademisk utbildning. Hur ser vi till att deras kompetens kommer till sin rätt? Hur får vi en smidigare valideringsprocess, hur förbättrar vi SFI och hur sänker vi trösklarna för att komma in i det svenska samhället? Alla viktiga frågor som måste diskuteras mycket mer, sade han.

Göran Arrius höll annars med Nima Sanandaji i sin beskrivning av de höga marginalskatterna och behovet av högre utbildningspremier för att locka och behålla talangerna i Sverige.

Nima Sanandaji fick därefter sista ordet och passade på att ingjuta lite hopp inför framtiden.

- Sverige har världens bästa rykte i förhållande till sin befolkningsstorlek. Sedan ska vi komma ihåg att även stora delar av Kina och Ryssland är kalla, så vi är inte ensamma om att ha ett bistert klimat.