Välkommen uppgörelse om högskolesektorn

Uppgörelsen berör bland annat den planerade sammanslagningen av Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret till två nya myndigheter.

I förhållande till propositionen som kom tidigare i våras innebär uppgörelsen en rad nyheter. Bland annat ska en av de två myndigheterna få i uppdrag att arbeta för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter i den högre utbildningen. Intresset för högre studier ska också stimuleras, samtidigt som den nya myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska få ett självständigt uppdrag vad gäller omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn. Det uppdraget har Högskoleverket i dag och det fyller en viktig funktion för att öka kunskapsnivån inom området.

Saco välkomnar förändringarna. Inte minst det självständiga uppdraget vad gäller omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn, något som vi påtalade i vårt remissvar på utredningen "Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet".

- Det är glädjande att detta uppdrag nu kvarstår genom den träffade uppgörelsen, säger Linda Simonsen, utbildningspolitisk utredare på Saco.

Att en myndighet även i fortsättningen ska få i uppdrag att arbeta för att motverka diskriminering är också positivt. Saco har tidigare pekat på behovet av att ett sådant uppdrag kvarstår och det är glädjande att det även i framtiden kommer finnas en myndighet som värnar om likabehandlingen i den högre utbildningen.

En annan fråga som svängde genom tisdagens uppgörelse är hur externa ledamöter ska nomineras till lärosätens styrelser. Regeringen skriver i sitt pressmeddelande:

"I framtiden ska varje lärosäte ha en nomineringsgrupp. I den gruppen ska det ingå personer som väl känner till högskolan eller universitetet men inte själva är verksamma vid lärosätet, samt en representant för de studerande vid respektive lärosäte. Gruppen ska lämna förslag till regeringen som sedan formellt utser styrelserna."

Dagens uppgörelse är ett steg i rätt riktning, men nomineringsprocessen är alltjämt problematisk. Det är bra att regeringen slopar det tidigare förslaget där endast två personer, varav den ena var landshövdingen, skulle föreslå ledamöterna. Detta skulle öka risken för otillbörligt inflytande och bidra till att högskolorna riskerade att bli alltför lokalt profilerade.

Men att den som nominerar har stark lokal förankring behöver inte vara en förutsättning för kunskap om det lokala lärosätets behov.

- Den högre utbildningen är ett nationellt ansvar och alltför lokalt anpassade högskolor är en riskfaktor, både för studenterna och för högskolan. Tillsättningen av externa ledamöter är en möjlighet att tillföra styrelsen inte bara lokal förankring utan även ett nationellt och internationellt perspektiv, säger Linda Simonsen.