Saco sprider budskapet om Livslön över Norden

Det här arbetet intresserar i hög grad våra nordiska kamrater. Saco i Sverige förknippas med begreppet Livslön och våra systerorganisationer vill lära sig mer om hur vi jobbar och vad vi kommer fram till.

Därför handlar Sacos pass på Nordiskt Akademikerforum som arrangeras i Köpenhamn under torsdag och fredag om just Livslön. Forumet är en återkommande konferens som arrangeras vart tredje år för att utbyta erfarenheter bland de nordiska ländernas fackliga organisationer för akademiker.

I Sacos senaste Livslönestudie har avkastningen för 36 olika högskoleutbildningar jämförts med de som börjat arbeta direkt efter gymnasiet. Förutom löner ingår faktorer som studiemedel, skatter, pensioner och risk för arbetslöshet i beräkningarna. Studien baseras på ett dataunderlag om cirka 750 000 personer.

Resultatet visar att det är lönsamt för de allra flesta att ta en akademisk examen, men långt ifrån för alla. Den genomsnittliga livslånga avkastningen för akademiska studier är sju procent. Men bakom genomsnittet döljer sig topparna som består av ekonomer, läkare och jurister med en livslång avkastning på 13-14 procent och i botten kvinnodominerade yrken i kommuner och landsting som sjukgymnaster och lärare. Exempelvis är alla fyra lärarutbildningar som ingår i granskningen ekonomiskt olönsamma jämfört med att börja arbeta direkt efter gymnasiet.

Sacos studier visar också att det finns ett klart samband mellan utvecklingen av Livslönen och vilken lönespridning som finns inom respektive yrke. Ekonomer går i pension med en lön som i genomsnitt är 2,9 gånger högre än ingångslönen. Motsvarande siffra för arbetsterapeuterna är 1,3. Arbetsterapeuterna gör alltså nästan ingen lönekarriär alls. Ökad lönespridning är en förutsättning för högre Livslön.

På senare år har inte lönespridningen ökat, vilket man kan få intryck av när man lyssnar på den allmänna debatten om ökade inkomstskillnader. Inkomststatistiken visar att löneskillnaderna ligger still eller till och med har minskat något. Att inkomstklyftorna ökar beror på skillnader i inkomst av kapital.

Hur ska då utbildning löna sig för alla? Ja, ett sätt är naturligtvis att höja lönerna för de akademikergrupper som idag får en dålig avkastning på sin utbildning, exempelvis lärare. Dagens utveckling med få sökande till lärarutbildningen får långsiktigt förskräckande konsekvenser för landet. Det borde naturligtvis vara oerhört väsentligt att göra läraryrket så attraktivt att våra barn får de bästa pedagogerna. Det, om något, tryggar en långsiktigt god utveckling av en nation.