Det här vill Sveriges akademiker veta innan valet

Politik handlar om att vilja. Därför är det med stor uppgivenhet vi följer de utspel som kommer från riksdagspartierna inför valet.

Vilka visioner har politikerna om Sveriges framtid? Vilken är den stora ödesfrågan i svensk politik i dag? Är det välfärdens framtida finansiering, ungdomsarbetslösheten eller integrationen? Eller kanske bostadsbristen eller miljön? Det är alla frågor som är av högsta vikt för landets fortsatta välstånd.

Frågar du våra ledande politiker är svaret ingetdera. I stället tävlar de på båda sidor om blockgränsen om vem som hårdast kan binda sig fast vid överskottsmålet som överordnat allt annat. Med några få undantag är alltså partiernas mål för den ekonomiska politiken framöver att samla pengar på hög och spara för framtiden.

Självklart ska vi ha ordning och reda i statens finanser. Men den hårdnackade hållningen framstår som alltmer absurd i en tid när statsskulden redan är nedbantad till 40 procent av BNP och arbetslösheten är på oroväckande 8 procent. Enligt Konjunkturinstitutets prognoser kommer arbetslösheten vid årsskiftet 2015/2016 ha legat över sin långsiktiga jämviktsnivå i över sju år.

Med Sveriges starka offentliga finanser borde vi kunna föra en diskussion om det inte är tillräckligt att finanserna går ihop över en konjunkturcykel. Att bekämpa arbetslösheten och göra viktiga strategiska investeringar måste vara viktigare än att uppnå en procents överskott när Sveriges ekonomiska ställning är så pass stark som den är.

Samtidigt duckar politikerna för de stora frågorna.

Sverige är ett litet land med ett språk som talas av 0,13 procent av världens befolkning. Vi har byggt vårt välstånd på kunskap och innovation och det är även där vi hittar nyckeln till framtidens lösningar. Vi ska inte konkurrera med låga löner.

Men för att få framgångsrika verksamheter att utvecklas i Sverige blir det allt viktigare med politiska strategier, inte minst kring kunskapsintensiva branscher och deras förutsättningar. Det är även viktigt att staten underlättar investeringar så att näringslivet kan införa och utnyttja ny teknik samt utveckla tjänstesektorn.

Sacoförbundens medlemmar lever och arbetar i den här verkligheten varje dag. Genom sina professioner och den kunskap de förvärvat under studie- och yrkeslivet är de drivande i samhällsutvecklingen. Med sin akademiska bakgrund är de experter på sina respektive områden och ser de behov som finns för att Sverige som land ska kunna locka till sig rätt kompetens och skapa ett klimat för innovation och utveckling.

Frågan är om våra politiker gör det? Framtidsvisionerna lyser med sin frånvaro i valrörelsen och nytänkandet framstår som kört i botten när partierna tävlar om att kopiera varandras förslag. Dagens politiker brukar beskyllas för att syssla med triangulering, men det är fel. Det vi har i dag är inte triangulering, det är kalkering.

Förra årets Pisarapport var obehaglig läsning för alla som inser kunskapens värde i den globala konkurrensen. Reaktionerna var många och starka, men det pratas fortfarande för lite om de fallande resultatens betydelse för hela utbildningskedjan – och i slutändan för Sveriges konkurrenskraft.

Sacoförbunden samlar 650 000 akademiker, personer som har ägnat åtskilliga år åt att utbilda sig och förädla sina kunskaper inom sina respektive områden. När de läser om krisen i skolan ser de inte bara framför sig en skolkris. De ser framför sig en framtida välfärdskris.

För vad blir konsekvenserna för högskolan när svenska elevers kunskap i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att sjunka? Vad betyder det för utbildningarnas kvalitet och möjligheterna att bedriva forskning som leder till jobb och innovation? Och i slutändan, för välfärdens framtida finansiering?

Perspektivet måste breddas och blicken lyftas för att vi ska kunna förstå omfattningen av utmaningarna som vi står inför. 

Sacofederationen vill att Sverige ska förbli ett samhälle med en hög kunskapsnivå och goda utbildningsmöjligheter. Ett öppet samhälle som värdesätter kompetens och professionalism, oberoende av vilken land du är född i. I början av april anordnade vi Akademikernas Högskolepolitiska Forum. Syftet var att lyfta den högre utbildningens betydelse och höja temperaturen inför valet. Vi vet att forskningen är Sveriges spjutspets mot framtiden. Vårt framtida välstånd bygger på att vi kan hitta lösningar som bidrar till företagens utveckling och en välmående arbetsmarknad. 

Då är det absolut nödvändigt att vi som nation skapar gynnsamma förutsättningar för att bedriva forskning av hög kvalitet. Och där har politikerna ett stort ansvar att ta, inte minst genom att staka ut riktningen och uttrycka en vilja.

Hur ska vi lyfta Sverige som kunskapsland? Vilka reformer måste till och vad kan vi lära av andra länder? Hur skapar vi bra villkor för forskning och innovation?

När Sveriges akademiker går till val den 14 september kommer de sannolikt inte att lägga sin röst på det parti som hårdast försvarar överskottsmålet. De kommer att lägga sin röst på det parti som bäst formulerar ett svar på framtidens utmaningar, som uttrycker en vision om hur Sveriges konkurrenskraft kan stärkas och som sätter värde på forskning och högre utbildning.

Som akademiker har vi ett extra stort ansvar för utvecklingen i Sverige och världen. Vi har fått möjlighet att utbilda oss och arbeta inom ett yrke som vi är intresserade av. Det för med sig skyldigheter och ansvar. Sacoförbundens medlemmar tar det extra ansvaret varje dag på sina arbetsplatser.

De förväntar sig en valrörelse där politikerna som aspirerar på regeringsmakten gör detsamma.

Göran Arrius, ordförande Saco
Johannes Danielsson, ordförande Saco Studentråd
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Mikael Igelström, ordförande Civilekonomerna
Karin Linder, ordförande DIK
Lena Haglund, ordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Sofia Larsen, ordförande Jusek
Bror Holm, ordförande Kyrkans Akademikerförbund
Stefan Jutterdal, ordförande Fysioterapeuterna
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ivar de la Cruz, ordförande Naturvetarna
Lars Fresker, ordförande Officersförbundet
Magnus Konradsson, ordförande Reservofficerarna
Ann-Charlott Juliusson, ordförande Saco-förbundet Trafik och Järnväg
Anitha Wijkström, ordförande SRAT
Jacob Sahlqvist, ordförande Sveriges Arkitekter
Thony Björk, ordförande Sveriges Farmaceuter
Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer
Marie Wedin, ordförande Sveriges läkarförbund
Anders Wahlberg, ordförande Sveriges Psykologförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund
Hans Göransson, ordförande Sveriges Tandläkarförbund
Mats Ericson, ordförande Sveriges universitetslärarförbund
Torsten Jakobsson, ordförande Sveriges Veterinärförbund

En förkortad version av artikeln publicerades på SVT Opinion den 29 maj, 2014.