Så mycket kostar mer jämställda löner

I slutet av januari samlades, på ett historiskt möte, ordförandena i samtliga LO-, TCO- och Sacoförbund för att diskutera löneskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män trots att de i genomsnitt har en högre utbildningsnivå. Sett över hela yrkeslivet uppgår dessa skillnader till miljonbelopp. En stor del av skillnaderna är strukturella i den meningen att genomsnittslönen i många kvinnodominerade yrken i den offentliga sektorn, framförallt inom vård, skola och omsorg i kommun- och landstingssektorn, är betydligt lägre än i mer mansdominerade yrken i privat sektor. Frågan om varför det förhåller sig så är komplex och beror på historiska, sociala och ekonomiska faktorer. En förklaring är dock att det i många mansdominerade yrken är vanligare med fler karriärvägar och karriärbefattningar och att lönespridningen inom dessa yrken därmed är större.

Vissa hävdar att kvinnor som söker sig till relativt sett lågbetalda offentligt finansierade jobb gör det för att de lägger stor vikt vid andra faktorer än lön. Oavsett vilket, håller nog de allra flesta ändå med om att de strukturella löneskillnaderna är ett jämställdhetsproblem och att något bör göras åt det. Stora strukturella löneskillnader kan också skapa rekryteringsproblem för den offentliga sektorn i takt med att medvetenheten om dem ökar. Vi ser redan sådana tendenser idag. Problemet diskuteras allt oftare och kan komma att hota den svenska lönebildningsmodellen om det inte hanteras under ordnade former. Men någon enkel lösning finns inte.

En nyckelfråga är hur särskilda satsningar på kvinnodominerade yrken i offentlig sektor kan ske utan att andra yrkesgrupper genast kräver kompensation. Det är i första hand en fråga för arbetsmarknadens parter att lösa. Men för att det ska vara möjligt krävs också finansiering. Det som särskiljer den offentliga sektorn från den privata, är att den i huvudsak är finansierad med skatter. En höjning av genomsnittslönen för många kvinnodominerade yrken i offentlig sektor kräver därför finansiering via politiska beslut.

Det är därför relevant att ställa frågan vad en höjning av lönerna för flera kvinnodominerade yrken i offentlig sektor skulle kosta.
2013 tjänade män i genomsnitt 32 900 kronor i månaden att jämföra med 28 400 kronor för kvinnor beräknat för samtliga sektorer. Det är en skillnad på 4 500 kronor motsvarande ett lönepåslag på knappt 16 procent för kvinnorna. Jämförs istället genomsnittslönen för män i privat sektor med den för kvinnor i offentlig sektor var skillnaden 5 200 kronor i månaden. Män tjänade i genomsnitt 33 000 kronor att jämföra med 27 800 kronor för kvinnor, motsvarande ett lönepåslag på knappt 19 procent för kvinnor. Dessa siffror speglar de rena löneskillnaderna och inte de betydligt större inkomstskillnader som uppstår till följd av att kvinnor också jobbar mer deltid än män.

För att få ett hum om en tänkbar storleksordning på kostnaden för den offentliga sektorn vid en löneutjämning har vi räknat på vad det skulle kosta att höja genomsnittslönen för några kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg i kommun- och landstingssektorn med 10 procent med påslag även för arbetsgivaravgifter och avgifter för tjänstepensioner. En sådan ökning av genomsnittslönen skulle företrädesvis kunna ske genom en ökad lönespridning för de berörda yrkesgrupperna, bland annat genom inrättande av fler karriärvägar och karriärbefattningar. De yrkesgrupper vi har räknat på är bland annat vårdbiträden/personliga assistenter, barnskötare, undersköterskor/sjukvårdsbiträden, sjuksköterskor, barnmorskor, grundskollärare, gymnasielärare, arbetsterapeuter, bibliotekarier och socialsekreterare, samt några mindre yrkesgrupper som logopeder m.fl. Dessa yrkesgrupper omfattar 830 000 löntagare vilket motsvarar cirka 80 procent av alla anställda i sektorn. Dessa grupper omfattar medlemmar i såväl LO-, TCO- som Sacoförbund.

Beräkningarna visar att bruttokostnaden skulle uppgå till 36 miljarder kronor om lönerna för de berörda yrkesgrupperna i genomsnitt skulle öka med 10 procent (med brutto avses att ingen hänsyn har tagits till skatteintäkterna ökar när lönerna ökar). Om kommunerna och landstingen själva skulle finansiera en löneökning på 10 procent skulle den genomsnittliga kommunalskatten behöva höjas med cirka 2 procentenheter.

För att sammanfatta: En väsentlig höjning av lönerna inom vård, skola, och omsorg kräver betydande resurser. Om man från politiskt håll menar allvar med att det är ett jämställdhetsproblem att många kvinnor inom framförallt offentlig sektor tjänar mindre än män i privat sektor så måste det till krafttag. I synnerhet som det också kan skapa stora rekryteringsproblem för den offentliga sektorn. För att nå målet om mer jämställda löner måste politikerna till att börja med skaffa sig en uppfattning om vad det skulle kosta att uppfylla den ambitionen. Annars har jämställdhetsretoriken ingen trovärdighet. Vi har här med ett förenklat räkneexempel visat att det inte är några småsummor det handlar om. Därmed måste politikerna också lösa ut finansieringen. Ska det ske med höjda kommunalskatter, höjda statsbidrag och därmed höjda statliga skatter, genom rationaliseringar och omprioriteringar, höjda avgifter eller en kombination av olika åtgärder? Den frågan kan inte politikerna passa till arbetsmarknadens parter.

Robert Boije, Samhällspolitisk chef, Saco
Thomas Ljunglöf, Statistiker, Saco

Även införd på Brännpunkt SvD