Villkora avdrag med amortering
Amorteringskravet har återigen stött på patrull. En utfasning av ränteavdragen ser också ut att dröja. En lösning är att villkora ränteavdragen med amortering. Det skulle öka drivkrafterna till amortering för både nya och gamla låntagare, skriver Robert Boije, Saco.
Hushållens skulder har under en längre period ökat kraftigt i Sverige parallellt med stigande bostadspriser. En stor del av uppgången kan förklaras av fundamentala faktorer som långvarigt låg ränta, hög efterfrågan på bostäder i förhållande till utbudet i storstadsregioner, låg nettobeskattning och en ökad andel ägda lägenheter.
Men en mycket hög andel amorteringsfria lån och höga belåningsgrader jämfört med andra länder har också bidragit till uppgången. Mer och mer pekar mot att pris- och skulduppgången de senaste ett till två åren har drivits av andra faktorer än fundamentala. Mäklarobservationer att det nu i ökad utsträckning förekommer spekulation vid köp av bostadsrätter är ett tecken på detta.
Oavsett om vi har en bostadsbubbla eller inte kan en kraftig korrigering nedåt av bostadspriserna få stora negativa effekter på svensk ekonomi i termer av kraftigt fallande privat konsumtion, markant ökad arbetslöshet och drastiskt försämrade offentliga finanser. Det finns därför goda skäl att försöka dämpa en fortsatt uppgång i både bostadspriserna och hushållens skuldsättning.
På lång sikt är den bästa åtgärden att bygga fler bostäder i våra storstadsområden. Även om en ökad nyproduktion i sig skulle öka hushållens skulder, så skulle det bidra till en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostäder. Skuldökningen skulle inte heller bero på upptrissade bostadspriser till följd av för en låg nyproduktion.
För att öka takten i nyproduktionen behöver framtagandet av nya detaljplaner och bygglov gå snabbare och möjligheten till överklagan begränsas. Därutöver finns anledning att se över kraven på nyproduktionen och konkurrensförhållandena inom byggsektorn.
Det bör också prövas vilken återhållande effekt hyresregleringen har på nyproduktionen. Införandet av de så kallade presumtionshyrorna har inte markant ökat antalet nya hyresrätter. Vissa tolkar det som att ett slopande av hyresregleringen därför inte skulle leda till betydligt fler hyresrätter. Men det kan lika gärna bero på att presumtionshyrorna inte skapar samma möjligheter till vinster och flexibilitet som produktionen av bostadsrätter gör på en oreglerad marknad.
Dessa åtgärder kommer dock inte att motverka en fortsatt pris- och skulduppgång på kort sikt. Här behövs andra åtgärder. Många har pekat på att staten i dag i praktiken subventionerar boende i småhus och bostadsrätter genom kombinationen av låg fastighetsskatt och generösa ränteavdrag. Det bidrar självklart till uppblåsta bostadspriser.
Många har också pekat på att kapitalvinstskatten och den begränsade möjligheten att skjuta upp den vid köp av ny bostad samt stämpelskatten leder till inlåsningseffekter och ett dämpat utbud av bostäder. Åtgärder inom dessa områden är dock inte helt okomplicerade och bör hanteras inom ramen för en allmän blocköverskridande översyn avhela skattesystemet. Det lär ta tid.
Det är därför angeläget att genomföra åtgärder som kan sjösättas betydligt snabbare. Det har dock visat sig vara lättare sagt än gjort. Finansinspektionens förslag till amorteringskrav har på nytt mött motstånd från juristerna på kammarrätten i Jönköping. Frågan är därför om det finns någon annan utformning av amorteringskravet som kan prövas istället.
En alternativ åtgärd är att ränteavdrag bara medges för de låntagare som amorterar i viss utsträckning på sina lån. Det bör öka drivkrafterna till frivillig amortering. Värdet av ränteavdragen i kronor räknat är som högst då skulderna och därmed också ränteutgifterna är som högst. I takt med att lånen amorteras ned minskar värdet av ränteavdraget. Då minskar också statens kostnader för avdragen.
En frivillig amortering av detta slag har den stora fördelen att det kan riktas inte bara till nya låntagare, utan även till befintliga. Därmed undviks också de inlåsningseffekter ett bindande amorteringskrav har som bara riktas till nya låntagare och som bidrar till en sämre rörlighet på både bostads- och arbetsmarknaden. Självklart måste de praktiska och juridiska aspekterna granskas närmare. Ett ränteavdrag betingat på amortering skulle kräva förändring i lagstiftningen.
Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco
Debattartikel införd i DI 30 oktober 2015