Kvinnor betalar ett högt pris för föräldraledigheten

Visst är Sverige i många avseenden ett jämställt land. Vi har kommit långt, jämfört med de flesta andra länder. Men när det gäller chefsrekrytering är det fortfarande en omotiverat stor skillnad mellan män och kvinnor.

Det är i dag 16 procents högre chans för en manlig akademiker att bli chef än för en kvinna. 57 procent av Sveriges akademiker är kvinnor, men bland cheferna är det bara 44 procent kvinnor. Och till stor del beror det på hur föräldraförsäkringen är konstruerad – det är inte rimligt att det fortsätter att vara på det sättet.

Flickor klarar sig bättre i skolan, har högre gymnasiebetyg, studerar på högskolan och blir akademiker i högre utsträckning än pojkar, men väl ute på arbetsmarknaden passeras de ofta av lägre meriterade män. Det talas om "glastak" som försvårar för kvinnor att nå högre befattningar.

Kvinnors längre föräldraledighet i kombination med deltidsarbete under åren som småbarnsförälder hämmar kvinnors karriärutveckling. Att dessutom kvinnor tar ut fler VAB-dagar under småbarnsåren förstärker ytterligare skillnaderna mellan könen.

Trots att regelverket för föräldraförsäkringen har förändrats i en mer jämställd riktning är det fortfarande för stora skillnader i praktiken. Ett bra steg i utvecklingen mot en mer jämställd arbetsmarknad vore att dela dagarna med föräldrapenningen i tre lika stora delar, med en tredjedel för mamman, en tredjedel för pappan och övriga dagar för föräldrarna att förfoga själva över eller överlåta på annan närstående.

Med en sådan utveckling, som Saco har föreslagit sedan flera år, finns det förutsättningar för att minska den riskpremie som kvinnor tvingas betala när de stiger in på arbetsmarknaden. Förra gången antalet reserverade dagar i föräldraförsäkringen ökade så ökade pappornas uttag av föräldradagar, vilket i sin tur innebar viktiga steg mot en jämställd arbetsmarknad. Det finns inget som inte tyder på att ett ytterligare steg i den riktningen skulle fortsätta den jämställda utvecklingen.

Var fjärde barn i Sverige växer i dag upp med skilda föräldrar. Antalet barn med samkönade föräldrar ökar stadigt och det är inte längre anmärkningsvärt att ha fler än en mamma eller pappa. Med fler reserverade månader för vardera föräldern kombinerat med fler överlåtningsbara dagar anpassar sig också föräldraförsäkringen till hur verkligheten ser ut för många barn i dag.

Sacos förslag om en tredelad föräldraförsäkring där vardera föräldern tilldelas varsin del och den sista tredjedelen går att fördela fritt eller överlåta till närstående är ett radikalt förslag, men vi är redo för det. Utöver ökad jämställdhet bidrar det också till att anpassa föräldraförsäkringen till ett samhälle som i högre grad präglas av mångfald, individualism och flexibilitet.

Staten bör också ta ett tydligare ansvar för att informera småbarnsföräldrar om de ekonomiska konsekvenserna av deltidsarbete. Fokus bör ligga på den framtida pensionen eftersom det är en fråga som vi vet uppfattas som abstrakt och avlägsen. Risken är därför stor för negativa överraskningar, speciellt för kvinnor.

Ibland får vi frågan varför vi som facklig organisation vill styra över människors fria val. Varför inte föräldrarna själva är bäst lämpade att bestämma hur dagarna med föräldrapenning ska fördelas?Det är en fullt berättigad fråga. Inte minst då Saco som organisation alltid har prioriterat den individuella valfriheten starkt.

Det går dock inte att blunda för de effekter snedfördelningen av föräldraledigheten har på kvinnornas situation på arbetsmarknaden i form av sämre löne- och karriärutveckling. Beslut som kan vara välgrundade på familjenivå får stora konsekvenser på samhällsnivå. Och där har vi ett ansvar som samhällsaktör att agera.

Förutom möjligheterna att få chefsjobb är skillnaden i livslön mellan kvinnliga och manliga akademiker så stor som 2,8 miljoner kronor. Det är helt enkelt så att notan som enskilda kvinnor får betala för samhällets normer och förväntningar är oacceptabelt hög.

En tredelad föräldraförsäkring är rätt väg att gå och jag hoppas att det förslaget snart blir verklighet.

Debattartikel införd i Dagens Samhälle 18 december 2017