Olika kön - olika lön

Löneskillnader mellan kvinnliga och manliga akademiker finns i alla delar av arbetsmarknaden. Medellönen är högre för män än för kvinnor inom såväl kommuner, landsting, stat, privat sektor som Svenska kyrkan. Rålönegapet, det vill säga skillnaden i medellön mellan könen, varierar dock mellan sektorerna. Det är störst inom landstingen och minst inom kommunerna. Sedan Sacos senaste löneskillnadsstudie, det vill säga under perioden 2001–2006 har dock rålönegapet minskat inom alla sektorer på arbetsmarknaden, även om minskningen inom kommunerna var blygsam.

Publicerad: Torsdag 25 jun 2009

Nyckelord:
Jämställdhet,
Lön & livslön

Rapporten analyserar löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga Sacomedlemmar. De löneskillnader som redovisas i den här undersökningen kan grovt delas in i följande tre grupper:

  • Befattningsskillnader eller Glastaket – löneskillnader som beror på att män är överrepresenterade på de högsta befattningarna.
  • Strukturella löneskillnader – lägre löner i kvinnodominerade yrken än i mansdominerade
  • Direkta eller oförklarade löneskillnader – sådana som vi med tillgänglig statistik inte kunnat förklara på annat sätt än att de beror på könet.

Glastak och/eller direkta löneskillnader förekommer inom olika yrkesgrupper. Där de strukturella löneskillnaderna uppträder finns sällan några löneskillnader inom yrkesgruppen. Det är snarare gruppens allmänt låga löneläge gentemot andra yrkesgrupper som är problemet.

En stor del av rapporten ägnas åt att granska löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom 76 olika akademikeryrken. I korthet visar den granskningen följande:

Männens medellöner är högre än kvinnornas i 71 av de 76 grupperna. I fyra grupper är medellönerna lika stora (mindre än en procents skillnad). Endast i ett fall är kvinnornas medellön högre än männens.

I tre av fyra akademikeryrken finns en löneskillnad som vi med vår statistik inte kan förklara på annat sätt än att den beror på könet. Oförklarade löneskillnader till kvinnornas fördel existerar inte i någon av de 76 grupperna.

I två av tre akademikeryrken finns dessutom löneskillnader som orsakas av att männen är överrepresenterade på de högsta befattningarna. I de fallen handlar det snarare om bortförklarade än oförklarade löneskillnader. Glastaket, det vill säga ett osynligt karriärhinder för kvinnor, är således en starkt bidragande orsak till löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga akademiker.