Akademikers utlandserfarenheter och inkomst

Studien undersöker om det finns inkomstskillnader mellan examinerade akademiker som har varit bosatta utomlands och examinerade akademiker som inte har varit bosatta utomlands. Analyserna bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån och akademiker med utlandserfarenhet har identifierats genom året de anmält utflyttning från Sverige. Informationen om akademiker med utlandserfarenhet kommer från svenska register och bygger på att de har haft inkomster i Sverige år 2005. Det finns ingen information om vad de gjorde när de var utomlands, vilket betyder att indikatorn för utlandserfarenhet fångar upp all typ av internationell erfarenhet. I datamaterialet är det drygt 3 500 akademiker som har internationell erfarenhet och någon inkomst i Sverige år 2005.

Resultaten visar att examinerade akademiker med utlandserfarenhet har högre inkomster år 2005 än examinerade akademiker som saknar utlandserfarenhet. Det gäller även när man tar hänsyn till skillnader med avseende på kön, ålder, familjeförhållanden, arbetsort, arbetsmarknadssektor, erfarenhet av arbetslöshet, utbildningsinriktning, utbildningslängd, examensår, föräldrarnas utbildningsbakgrund och födelseland. Det beräknade inkomstgapet uppgår till cirka 2 procent, vilket motsvarar ungefär 7 000 kronor om året.

Det finns inga statistiskt säkerställda inkomstskillnader mellan kvinnor med utlandserfarenhet och kvinnor utan sådan erfarenhet eller mellan män med och utan internationell erfarenhet i offentlig sektor. Däremot finns det ett signifikant inkomstgap mellan män med utlandserfarenhet och utan erfarenhet i privat sektor. Inkomstgapet uppgår till cirka 2,5 procent, vilket motsvarar drygt 8 600 kronor om året. Sektorsskillnaderna behöver inte betyda att internationell erfarenhet inte har någon betydelse i offentlig sektor. Istället kan de bero på att det är lättare i privat sektor än i offentlig sektor att belöna olika typer av individuella egenskaper och erfarenheter.

Resultaten i den här studien pekar på att personer som har varit bosatta utomlands tar med sig värdefull kunskap hem. Denna kunskap kan i sin tur ha betydelse för långsiktig ekonomisk tillväxt och välfärdsutveckling. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det således vara lönsamt att uppmuntra personer att återvända hem efter några år av studier och arbete utomlands.