Lönesamtalet verktyg för att krossa glastaket

Sacos ekonomer har sedan 2002 granskat den lokala lönebildningen för akademiker. Lönesamtalet som metod för lönesättningen har stadigt vunnit mark och i dag har åtta av tio akademiker lönesamtal med sin chef.

Det är en utveckling som varit lönsam. Akademiker som har haft lönesamtal har i snitt 4 000 kronor högre lön per år och det är kvinnorna som är de stora vinnarna.

Det eftersom lönesamtalet fungerar som ett verktyg för att lyfta fram kvinnorna som individer och motverka statistisk diskriminering, enligt Sacos utredare.  

- I lönesamtalet blir chefen tvungen att ta ställning till den enskilda kvinnans prestationer, karriärplaner och motivera hennes lön. På så vis kan lönesamtalet bidra till att bryta invanda mönster på arbetsmarknaden och slå sönder glastaken, säger Lena Granqvist, ekonom på Saco och en av författarna bakom studien.

Även chefens mandat är viktigt. Studien visar att en person som har haft lönesamtal med en chef med mandat att sätta lön har högre lön än de som talat med en chef utan mandat.

- Hur man på arbetsplatsen sköter löneprocessen, vilka befogenheter cheferna har och hur lönesamtalen går till har betydelse för lönen, säger Håkan Regnér, även han Sacoekonom och författare till rapporten.

Ladda ner rapporten Akademikernas lokala löneprocesser

Frågor:
Lena Granqvist, ekonom och utredare: 070-747 02 28
Håkan Regnér, ekonom och utredare: 070- 200 42 91
Thomas Jartsell, pressekreterare: 070-918 64 31