Lönar sig högre utbildning?

Utbildning beskrivs ofta som livets viktigaste investering. Men är högre utbildning ekonomiskt lönsam för individen? I livslönerapporten 2020 beräknas livslöner för 35 olika högskoleutbildningar.

Publicerad: Måndag 5 okt 2020

Senast uppdaterad: Måndag 5 okt 2020

Nyckelord:
Lön & livslön

Sacos livslöneberäkningar visar om det lönar sig ekonomiskt att skaffa sig en akademisk examen jämfört med att börja jobba direkt efter avslutat gymnasium. De tar inte bara hänsyn till arbetsinkomst utan också till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension, skatt och studiemedel. Livslönerna ger därför en bra bild av den privatekonomiska lönsamheten av att läsa på högskolan, vilket är intressant för allt från politiker till gymnasieungdomar.

Resultaten visar att en akademisk examen är lönsam för de allra flesta. Det är dock stora skillnader mellan olika utbildningsinriktningar och allt för många går back på sin utbildning. Merparten av utbildningarna med lägst lönsamhet leder till yrken som är starkt kvinnodominerade och som framför allt finns inom kommuner och regioner. Två av fyra undersökta lärarutbildningar har negativ avkastning. Andra utbildningar som är olönsamma leder till yrken som exempelvis tandhygienist, arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker, receptarie, fysioterapeut och biolog. Den högsta avkastningen finns i några relativt stora akademikergrupper som civilingenjör, civilekonom, jurist och läkare. 

För att de grupper som gör en ekonomisk förlust på sin utbildning ska nå ”break-even”, det vill säga gå jämnt upp med de gymnasieutbildade under livet, kan man antingen sänka kostnaderna för utbildningsinvesteringen eller höja dess intäkter. Ett sätt att sänka kostnaderna för en utbildning är att göra den kortare. Ett sätt att öka intäkterna är att arbeta efter ordinarie pensionsålder. Men av de olika sätt som finns för att nå ”break-even” gentemot gymnasieutbildade förefaller en höjning av lönerna vara den som är mest rimlig. En höjning av lönerna skulle också bidra till en minskning av löneskillnaderna mellan kvinnor och män, och kan samtidigt motiveras utifrån den kompetensbrist som finns i välfärden.

Kontaktpersoner

Linda Simonsen, Ekonom/utredare
linda.simonsen@saco.se

08-613 48 65

Thomas Ljunglöf, Statistiker/utredare, livslön
thomas.ljunglof@saco.se

08-613 48 85