Expandera yrkeshögskolan med kvalitet

Nyligen beslutade Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) om nästan 40 000 nya utbildningsplatser. Historiskt har aldrig så många platser beviljats under ett år. Regeringen gör fel när de styr med volymmål. Ge i stället resurser till kvalitetsförstärkning av befintliga utbildningar och utveckling av kurser och korta utbildningar. Kvalitet måste prioriteras före kvantitet.

Publicerad: Tisdag 16 feb 2021

Senast uppdaterad: Tisdag 16 feb 2021

Nyckelord:
Utbildning & forskning

Yrkeshögskolan erbjuder yrkesutbildningar som leder till jobb. Styrkan är kopplingen till yrkeslivet och praktiken har stor betydelse för övergången till jobb efter utbildningen. Uppföljningar visar att inom ett år efter examen har cirka 9 av 10 examinerade jobb som i hög grad överensstämmer med utbildningen. Förklaringar till de goda resultaten är kraven på att utbildningarna dimensioneras utifrån arbetslivets behov, att utbildningarna genomförs i nära samarbete med arbetslivet samt att delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd.

Pandemin har påverkat yrkeshögskolans möjlighet att upprätthålla dessa krav. Många arbetsgivare har förlagt hela eller delar av sin verksamhet på distans. Det har skapat brist på praktikplatser och handledare, vilket i sin tur har gjort det svårare för studenter att tillgodogöra sig den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Men brist på praktik kan också vara en signal om att arbetsplatser förändras och vissa jobb rationaliseras bort, med minskade utbildningsbehov som resultat. Samtidigt finns det verksamheter där efterfrågan snabbt kan komma tillbaka och behoven av kompetens kommer att öka.

Det är viktigt att studerande inom YH kan komplettera eller skjuta upp den arbetsförlagda delen av utbildningen som inte kan genomföras just nu. Inom yrkeshögskolan bedrivs utbildningar mellan ett och två år och kan därefter upphöra. Dessa utbildningar kan behöva förlängas för att studenterna ska kunna fullfölja sina studier. Alternativt kan den praktiska delen inom vissa områden simuleras. Investeringar i sådan teknik kräver mer resurser.

I dagsläget är det svårt att inom vissa verksamheter skilja mellan tillfälliga och bestående förändringar. Därför är det olyckligt att regeringen sätter ett kvantitativt mål för Yrkeshögskolans verksamhet. Uppdraget till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är att dubblera antalet utbildningsplatser de närmaste åren. Satsningen sker samtidigt som befintliga yrkesutbildningar redan står inför stora utmaningar med att tillgodose behov av praktikplatser och handledare samt tillräckligt med sökande till nya utbildningar. Det är möjligt att det behövs så många platser på sikt men volymmål bör följas av kvalitetskrav. Ytterligare en lokal med fler stolar borde inte regeringen se som en utbildningspolitisk framgång.

Inom yrkeshögskolan är arbetslivets koppling till utbildningen något som kännetecknar en bra utbildning som leder till jobb. Graden av arbetslivets medverkan utgör därför en viktig grund för de beslut om nya YH-utbildningar som fattas av MYH. Den bedömningen innebär bland annat att arbetslivet får bekräfta eller dementera sin medverkan genom en avsiktsförklaring till MYH.

Ett enkelt sätt för myndigheten att möta regeringens kvantitativa mål, är att ta bort kravet på avsiktsförklaringar vid ansökan om ge en utbildning. För myndigheten är det rationellt, eftersom dess uppgift är att uppfylla regeringens önskemål. MYH tog också bort det kravet i samband med den senaste ansökningsomgången, vilket medförde en ökning av antalet ansökningar. Detta är förstås olyckligt, eftersom risken finns att kopplingen till arbetsmarknaden försvagas, något som i sin tur minskar deltagarnas möjligheter att få ett jobb.

Volymmål kan också medföra att det främst är utbildningar som snabbt går att skala upp som ökar och inte de som faktiskt ger bäst möjligheter på arbetsmarknaden. Statistik visar att bland de områden där MYH bedömer att efterfrågan är som störst, har andelen utbildningar som ställer in eller som inte fyller sina utbildningsplatser ökat. Högst andel outnyttjade platser vid start 2019 hade Teknik och tillverkning med 28 procent följt av Data/IT med 19 procent och Samhällsbyggnad med 17 procent. Inom samtliga dessa områden har antalet outnyttjade platser ökat över tid. Detta är också områden som nu har fått ytterligare påfyllnad av platser.

Istället för volymmål borde regeringen satsa på att stärka yrkeshögskolans befintliga utbud av utbildningar och bidra till utveckling av fler kvalificerade kurser och korta utbildningar för nya målgrupper. Det som borde göras är följande:

  • stärk kvaliteten i befintliga utbildningar
  • avsätt särskilda resurser för att utveckla distansundervisningen i kombination med särskilt stöd till enskilda individer och grupper som har svårt med självstudier.
  • inför en särskild schablon för investeringar i befintliga utbildningar och korta kurser. Anledningen är att viss praktisk träning kan simuleras och det krävs investering i redskap och miljöer för det.
  • lägg mer resurser till beslut om fler omgångar på befintliga utbildningar för studenter som inte kan fullfölja hela eller delar av utbildningen på grund av corona.
  • mer resurser på korta utbildningar och fristående kurser för omställning och kompetensutveckling till permitterade och yrkesverksamma.
  • se över examensordningen för om yrkesutbildningar ska vara relevanta för högskoleutbildade behöver utbildningarna vara korta och avancerade.

All utbildning ska hålla hög kvalitet. Om det inte uppfylls ska volymerna naturligtvis inte öka. Utbildningar ska byggas ut med bibehållen eller förstärkt kvalitet.

Kontaktpersoner

Ana Andric, Utredare
ana.andric@saco.se

08-613 48 26

Håkan Regnér, Ekonom, lönebildning
hakan.regner@saco.se

08-613 48 35