Försämrad anställningstrygghet - så skulle förslagen påverka dig

Den statliga LAS-utredningen har nu presenterat sina förslag på förändringar i anställningsskyddet. De skulle få stora konsekvenser för Sveriges akademiker på alla arbetsplatser, på privat, kommunal, regional och statlig sektor. De skulle medföra att många skulle sakna ett grundläggande anställningsskydd och att rättsosäkerheten skulle bli stor. De kommer inte heller leda till en ökning av akademikers kompetensutveckling.

Publicerad: Torsdag 4 jun 2020

Senast uppdaterad: Torsdag 4 jun 2020

1. Lättare att säga upp av personliga skäl 

Det ska inte längre vara möjligt att ogiltigförklara uppsägningar om arbetsgivaren har upp till 15 anställda. Det innebär att du inte kan få tillbaka din anställning även om det visar sig att uppsägningen skedde utan saklig grund.  

Inte heller på arbetsplatser med fler än 15 anställda kommer arbetsgivaren normalt sett att vara skyldig att betala lön under tiden en tvist pågår. I praktiken kommer det bli mycket svårt för den anställda att driva en process om felaktig uppsägning. Eftersom du inte får ha jobbet kvar måste du samtidigt vara aktivt arbetssökande och ta ut a-kassa. Troligtvis kommer uppsägningar av personliga skäl att bli vanligare.  

 Det finns en tydlig risk att det uppstår fler otrygga och tysta arbetsplatser, där du som akademiker påverkas i ditt arbete. För den som arbetar som specialist kan det bli problematiskt att granska, yttra sig över eller ifrågasätta chefers beslut. 

2. Krav på att kunna ta nya arbetsuppgifter utan upplärning 

Anställningstid ska fortfarande styra vem som har rätt att ha kvar sin anställning. Men den som har lång anställningstid kan bara få fortsatt anställning genom omplacering om de nya arbetsuppgifterna kan utföras direkt, utan någon upplärningstid. 

Det gör det i praktiken omöjligt för akademiker, som ofta har specialiserade arbetsuppgifter, att få chans till omplacering till en ny tjänst.

3. Arbetsgivare ska kunna undanta fem personer från turordningsreglerna 

Det här gäller alla arbetsgivare, oavsett storlek, men kommer ha störst påverkan för den som arbetar på små och medelstora företag. Som förslaget ser ut nu så finns det en tidsgräns på bara tre månader innan undantaget kan tillämpas igen. På det sättet kan en arbetsgivare alltså undanta fem personer fyra gånger per år.   

4. Arbetsgivare ska få ansvar att kompetensutveckla

Det är positivt för akademiker att ansvaret för kompetensutveckling blir lagstadgat, men tyvärr listas många undantag i utredningen, till exempel får inte kompetensutvecklingen bli för betungande för en arbetsgivare med ett litet antal arbetstagare.

För anställda med tjänster där omvärldsbevakning och förkovran ingår i arbetsuppgifterna, krävs i princip ingen ytterligare kompetensutveckling. Det innebär att de flesta akademiker inte omfattas. 

Ansvaret för kompentensutveckling är kopplat till uppsägningstillfället. Det är först när någon blivit uppsagd som eventuella brister i kompetensutvecklingen kan prövas. Risken är att det inte leder till mer kompetensutveckling, men däremot många fler tvister.