Sluta se tekniken som ett hot

Digitaliseringen på arbetsmarknaden påverkar i högsta grad högutbildade. För att klara omställningen måste utbudet på högskolan anpassas och Yrkeshögskolans uppdrag utvecklas, skriver företrädare för Saco.

Publicerad: Tisdag 19 sep 2017

Senast uppdaterad: Onsdag 6 dec 2017

Nyckelord:
Arbetsmarknad,
Utbildning & forskning

Ny teknik framställs ofta som ett hot som tar jobb, orsakar massarbetslöshet och utmanar hela välfärdssamhället. Den bilden måste nyanseras.

Allt inte är entydigt positivt eller negativt. Förändringar slår olika hårt för olika grupper. Globaliseringen och automatiseringen är starka krafter som innebär stora förändringar. Yrken försvinner och människor tvingas flytta.

Men det är inget nytt.

Samhällsekonomin bygger på innovation och förändring. Många har gått från ett jobb i en drabbad bransch till ett nytt i en växande. Andra har blivit kvar i ett yrke som tack vare den nya tekniken har ändrat karaktär.

Ny teknik ger också upphov till nya möjligheter. Tekniken har på gott och ont gjort arbetet geografiskt och tidsmässigt gränslöst. Smarta telefoner och molntjänster gör det enkelt att ta med sig jobbet och vara tillgänglig för kollegor.

Men utvecklingen innebär självklart också risker. Strukturomvandlingar leder oundvikligen till att människor blir av med jobbet. Det viktiga är att vi har ett väl utbyggt skyddsnät som fångar upp dem som drabbas av förändringarna.

Ett bra försörjningsstöd, generös a-kassa, effektiv arbetsmarknadspolitik och ett utbildningssystem av hög kvalitet är avgörande för att hantera kommande effekter av den nya tekniken. Men systemen måste anpassas för framtiden.

Saco presenterar i dag en omfattande analys av förutsättningarna för omställning och kompetensutveckling på svensk arbetsmarknad.

Villkoren ser väldigt olika ut beroende på var på arbetsmarknaden du befinner dig, men överlag kan vi konstatera att samhället är väl rustat för att möta digitaliseringen och dess konsekvenser.

Det finns dock saker som måste förbättras.

Tidigare tekniska framsteg har främst slagit mot arbetstagare med lägre utbildning som med hjälp av utbildningsinsatser kommit vidare till nya jobb. Så ser det inte ut i dag.

Andelen på arbetsmarknaden med en eftergymnasial utbildning har mer än fördubblats sedan 1990. Och i takt med att arbetsmarknaden blir mer kunskapsintensiv kommer också allt fler av dem som drabbas av strukturella omställningar ha en stark utbildningsbakgrund.

Det ställer nya krav på politiken.

  • Högskolan ska leverera utbildning och forskning av hög kvalitet och behöver inte fler uppdrag. Däremot måste den bli mer flexibel. Fler fristående kurser och möjligheter till distansutbildningar på deltid är viktiga komponenter som behövs för att rusta dagens akademiker för framtiden.

  • Yrkeshögskolan bör få i uppdrag att bidra till vidareutbildningen av högskoleutbildade. Yrkeshögskolan har en tydlig koppling till arbetsmarknaden och utbudet bör kompletteras med kortare kvalificerade yrkesutbildningar för personer med högskoleutbildning.
  • Drivkrafterna till vidareutbildning måste öka och där spelar finansieringen en stor roll. Två saker som bör utredas närmare är ett mer generöst studiemedel för äldre samt möjligheten för arbetslösa att studera under längre perioder med a-kassa.

I framtiden är molnen nästan alltid mörka. Pessimismen dominerar när vi spekulerar om morgondagen, oavsett om det handlar om klimatet, freden eller ekonomin.

Det finns dock all anledning att omfamna den pågående teknikutvecklingen och fokusera på de möjligheter som den för med sig. Det kräver i sin tur att våra politiker inser kraften i den pågående omställningen.

Tekniken är inget hot. Det är däremot samhällets oförmåga att agera.

Göran Arrius, ordförande Saco
Håkan Regnér, nationalekonom Saco

Debattartikel inför i Altinget.se 19 september 2017

Kontaktpersoner

Göran Arrius, Ordförande
goran.arrius@saco.se

08-613 48 10

Håkan Regnér, Ekonom, lönebildning
hakan.regner@saco.se

08-613 48 35