Utbildning lönar sig dåligt i kommunerna

Kommunerna är sämst på att värdera högre utbildning, visar nya siffror från Saco. En låg- och mellanstadielärare förlorar över en miljon kronor på att utbilda sig jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet. Ska vi lösa kompetensbristen inom välfärden måste det bli möjligt att göra lönekarriär. Utbildning måste löna sig, skriver Sacos ordförande Göran Arrius.

Publicerad: Torsdag 20 okt 2016

Senast uppdaterad: Onsdag 1 nov 2017

En akademisk utbildning är givande på många sätt. Du får ett djupare perspektiv på omvärlden, möjlighet till ett utvecklande arbete och en försäkring mot arbetslöshet. Men det räcker inte. En utbildning ska även vara lönsam ekonomisk, din investering i tid och pengar ska märkas i plånboken. Utbildning måste löna sig. 

Sveriges akademiker tar varje dag ett stort ansvar på sina arbetsplatser för utvecklingen i Sverige och världen. Till exempel läkaren som vårdar oss när vi är sjuka, läraren som tar hand om våra barn och arbetsterapeuten som säkerställer livskvaliteten när tillvaron på olika sätt rubbas. 

Det är långt ifrån alla som får betalt för det ansvaret.

Saco har sedan 1960-talet analyserat livslönerna för landets akademiker. Vi anser att hela livets inkomster bör räknas, inte minst för akademiker som har långa studieperioder utan lön bakom sig samtidigt som de har stora studieskulder som måste betalas tillbaka.

Utvecklingen går dessvärre åt helt fel håll. Sedan den förra mätningen har antalet olönsamma högskoleutbildningar ökat och nästan hälften av utbildningarna är numera rena förlustaffärer, resultaten går att del av via ett digitalt verktyg. Det handlar om lärare, socionomer och fysioterapeuter. Men också om bibliotekarier, tandhygienister och receptarier. 

Kommunal sektor utmärker sig också genom att ha lägst löneskillnader mellan gymnasie- och högskoleutbildade, eller i klartext: kommunerna är sämst på att värdera högre utbildning. 

Den högst avlönade gruppen socialsekreterare i kommunerna har i dag löner på runt 35 000 kronor i månaden, att jämföra med deras nyutexaminerade kollegor med ingångslöner på 26 000 kronor. Det säger sig självt att en sådan löneutveckling inte är tillräcklig för att motivera kompetent och engagerad arbetskraft.

En låg- och mellanstadielärare förlorar över en miljon kronor på att utbilda sig jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet. En tandhygienist skulle till exempel behöva ett studiebidrag på över 300 000 kronor per termin alternativt behöva jobba tills han eller hon fyller 70 år för att inte förlora på sitt utbildningsval, visar Sacos beräkningar.  

Det senaste decenniet har lönespridningen i kommunal sektor minskat. Vissa skulle hävda att det är något positivt, att det rent av är rättvist att skillnaderna minskar och att lönenivåerna jämnas ut. De har fel.

Lönespridning inom ett yrke är bara en konsekvens av att det finns möjlighet till lönekarriär.  

Kommun- och landstingssektorn står inför stora utmaningar framöver. Personalbristen är skriande och välfärdssektorn behöver rekrytera en halv miljon människor de kommande åren. Många av dem akademiker. 

Samtidigt ser vi att i princip samtliga akademikeryrken med dålig lönsamhet finns i kommuner och landsting. Det hade alltså varit mer lönsamt för dessa grupper att börja jobba direkt efter gymnasiet i stället för att läsa vidare på högskolan.

Ambitiösa akademiker i välfärdssektorn hänvisas istället till andra arbetsgivare, däribland bemanningsföretagen med stigande personalkostnader som följd. 

Det är inte rimligt

Saco vill därför att:

  • Kommuner och landsting går från ord till handling och på allvar ökar möjligheterna till lönekarriär. 
  • Det införs fler karriärvägar inom vård, skola och omsorg för att öka möjligheterna till löneutveckling.
  • Den lokala lönebildningen utvecklas ytterligare. Sacos studier visar att lönesamtalet är särskilt viktigt för kvinnor för att synliggöra prestationer och kompetens.

Ska vi klara kompetensförsörjningen i välfärden kan vi inte år efter år nedvärdera akademikernas kompetens. I slutändan blir vi alla förlorare.