EU-direktivet om minimilöner kan pressa svenska löner nedåt

EU-kommissionens nya direktiv om minimilöner hotar den svenska modellen och kan leda till lönepress nedåt. Det finns flera möjligheter att stoppa det, bland annat kan riksdagen gå samman med andra parlament och ge förslaget gult kort.

Publicerad: Onsdag 28 okt 2020

Senast uppdaterad: Onsdag 28 okt 2020

– Direktivet måste stoppas. Det är parterna på arbetsmarknaden som ska sköta lönebildningen i Sverige. Förslaget till direktiv innehåller inte ett tillräckligt skydd för den svenska kollektivavtalsmodellen. Den är inte undantagen, utan någon form av statlig inblandning i lönebildningen kommer krävas för att Sverige ska leva upp till direktivet. Dessutom saknar EU rätt att lagstadga på det här området, säger Göran Arrius, Sacos ordförande.

I Sverige är det parterna som sköter lönebildningen, utan politisk inblandning. Den svenska modellen har varit en framgångsfaktor under lång tid och gett reallöneökningar i mer än 20 år. Det är en viktig fråga för Saco, som genom förbunden representerar 700 000 akademiker. De flesta avtal saknar idag siffror eftersom Sacoförbundens medlemmar har individuell lönesättning som ska utgå från vars och ens kompetens, ansvar och prestation. Ett EU-direktiv kan tvinga fram en siffra på minimilönen i dessa avtal och kan leda till lönepress nedåt.

– Den politiska inblandning i lönebildningen som ett EU-direktiv innebär riskerar att hämma löneutvecklingen på hela arbetsmarknaden, och kan påverka Sveriges tillväxt negativt på sikt. Den kris vi befinner oss i ger än fler skäl att värna det system som vi vet varit gynnsamt för ekonomin, säger Göran Arrius.

Under arbetet med att ta fram ett förslag har EU-kommissionen utlovat garantier för att den svenska kollektivavtalsmodellen ska skyddas. Men i praktiken innehåller direktivförslaget inte något sådant skydd eller undantag.

Regeringen, riksdag och ledamöterna i EU-parlamentet bör nu göra allt för att stoppa direktivet:

  • Regeringen måste bygga allianser med länder som vi vet är tveksamma till förslaget. 
  • Riksdagspartiernas EU-parlamentariker behöver bygga allianser i EU-parlamentet för att förhindra bindande lagstiftning. 
  • Riksdagens ledamöter behöver också knyta kontakter i andra länder. Om ett direktiv ändå läggs fram måste den svenska riksdagen vara beredd att gå samman och ge kommissionen gult kort och blockera ett direktiv.