För att möta en allt hårdare global konkurrens måste Sverige utbilda och attrahera spetskompetens. I stället urholkas kvaliteten i högskolan, antalet utländska studenter är skamligt få och krångliga regelverk hindrar internationella prestigeskolor som vill etablera sig i Sverige. I höst har samtliga Allianspartier sina stämmor, där Centerpartiet är först ut i september. Då måste borgerligheten ompröva sin gamla utbildningspolitik.

Globaliseringen blir allt mer intensiv. Fler länder skapar förutsättningar för tillväxt och världen blir allt rikare. En ökad internationalisering och konkurrens märks tydligt inom den högre utbildningen. Stora tillväxtländer som Indien och Kina slår inte bara västvärlden i antalet examina, deras utbildning och forskning håller även en allt högre kvalitet. Det är i grunden positivt, men skapar utmaningar. När konkurrensen ökar så måste Sverige kunna svara upp.

Svensk högre utbildning är en av de institutioner som vi tidigare kunnat vara stolta över. Men för att även i framtiden kunna utbilda och behålla spetskompetens har Sverige flera utmaningar att ta sig an. Detta gäller för den rödgröna regeringen likaväl som för den borgerliga oppositionen.

De fyra Allianspartierna har ett stort ansvar för hur högskolepolitiken ser ut efter åtta år. Vi hoppas att de partistämmor som de borgerliga partierna kommer att hålla nu i höst blir startskottet för en omprövning av den tidigare politiken. Vi lyfter här tre områden med stort reformbehov.

1. Internationalisera den högre utbildningen. Många av de världsledande universiteten har distanskurser eller etablerade campus i andra delar av världen. Det amerikanska prestigeuniversitetet Carnegie Mellon har exempelvis ett campus i Rwandas huvudstad Kigali. Det borde vara en självklarhet att toppskolor också ska kunna öppna filialer i Sverige.

I Sverige uppstår ett moment 22 när utländska lärosäten ska etablera sig. För att få tillstånd att bedriva undervisning måste lärosäten i dag först ha lokaler, lärare och utrustning klara. En dyr investering som inte säkert leder till ett tillstånd. Det säger sig självt att inga prestigeuniversitet kommer att etablera sig i Sverige under sådana osäkra förhållanden. Med ett förenklat regelverk skulle fler svenska studenter, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, få tillgång till internationella utbildningar i världsklass. Det skulle också stimulera svenska lärosäten att ge utbildningar med högre kvalitet.

2. Samma villkor för alla studenter. I dag får studenter från tredje land betala dryga avgifter för att studera i Sverige. När avgifterna för tredjelandsstudenter infördes så störtdök antalet utländska studenter i Sverige, från nära 15 000 till 7 000 sökande. Antalet internationella studenter är fortfarande skamligt få. Det ser inte ut att bli mycket bättre till höstens intagningar. Om Sverige som kunskapsnation ska kunna konkurrera med världens tillväxtekonomier så ska vi sänka, inte höja, trösklarna för internationella studenter som vill komma hit och studera.

Vi föreslår att man tar bort terminsavgiften för tredjelandsstudenter men behåller möjligheten att ta ut en administrativ anmälningsavgift. Vi menar vidare att det borde vara möjligt för högskolor att ta ut no show-avgifter för de studenter som tackar ja till utbildningar utan att dyka upp. Så kan vi minska problemen med okynnesansökningar, lärosätena får en minskad administrativ börda och Sverige åter blir tillgängligt för utländska studenter.

För en rödgrön regering som har som ambition att öka internationaliseringen i den högre utbildningen borde ett avskaffande av studieavgifterna vara högt prioriterat. Likaså har borgerligheten ett ansvar att se över hur den egna politiken har påverkat utbildningskvaliteten och de internationella studenterna. Vi manar Alliansen till omprövning i den här frågan, och regeringen att agera.

3. Reformera resursfördelningssystemet. Resurserna till högskolan är i dag knutna till antalet studenter och missar viktiga faktorer såsom koppling till arbetsmarknaden och genomströmning. Produktivitetsavdraget har samtidigt gjort att högskolans resurser urholkas från år till år. Resurserna räcker inte längre för att upprätthålla en god kvalitet.

Både regeringspartierna och de borgerliga partierna har en allvarlig hemläxa att göra i utbildningsfrågorna. En högkvalitativ högre utbildning är en förutsättning för en konkurrenskraftig ekonomi för Sverige. Vi måste kunna locka till oss utländska talanger, få internationella toppstudenter att stanna kvar i Sverige efter avslutade studier och utbilda framtidens innovatörer, företagsledare och toppforskare. Annars riskerar vi att bli omsprungna.

Kristin Öster, ordförande Saco studentråd.

Alfred Askeljung, förbundsordförande Centerstudenter.

Läs artikeln på DN debatt.