Debattartikel i VK: Utöka rätten till tjänstledighet

Fler lärare på högskolan borde ha egen, aktuell erfarenhet av det arbetsliv som de utbildar studenter för. Lärarnas rätt till tjänstledighet måste därför utökas och gälla även för privat sektor. Låt fler lärare växeltjänstgöra mellan högskolan och det övriga arbetslivet. Öka rörligheten mellan högskolan och arbetslivet. Det skriver Johannes Danielsson, ordförande för Saco studentråd och Mats Ericson, Sveriges universitetslärarförbund.

Publicerad: Onsdag 17 sep 2014

Nyckelord:
Utbildning & forskning

Utbildning har många viktiga funktioner. Högskolan ska bland annat förbereda för arbetslivet. Det gäller både för generella utbildningar och för yrkesinriktade utbildningar, såsom lärare, socionom och ingenjör.

Att koppla ihop utbildning och arbetsliv ställer stora krav på utbildningarna. I dag används flera olika metoder, till exempel har studenterna praktik, examensjobb hos arbetsgivare och utbildning varvad med arbete.

Men vad som faktiskt uppnås är oklart, enligt Universitetskanslersämbetet. Forskningen på området är också begränsad. Kommer fler studenter snabbt in på rätt jobb med dagens metoder?

Bristen på systematiska kunskaper om arbetslivsanknytning är ett allvarligt problem. För studenten handlar det om en stor investering i framtiden. En termin kostar studenten uppemot 90 000 kronor i utebliven inkomst, visar en rapport från Saco Studentråd om arbetslivsanknytning. För lärosätet är frågan hur begränsade resurser kommer till effektiv användning.

Att göra utbildningen användbar på arbetsmarknaden ställer också höga krav på lärarnas kompetens.

När universitetslärare anställs är forskningsmeriter ofta mycket viktiga. Lärarna ska självklart vara skickliga forskare. Men dagens fokus på forskning vid lärartillsättningar gör att det är svårt för lärare att komma tillbaka till högskolan om man haft ett jobb utanför högskolan. Fler lärare med bred arbetslivserfarenhet behöver komma in i undervisningen.

Vi föreslår tre konkreta åtgärder:

1) Ge studenterna fler yrkesskickliga förebilder. Uppvärdera aktuella, relevanta erfarenheter från både privat och offentlig sektor vid anställning av lektorer och professorer.

Deras kunnande och nätverk kan hjälpa studenterna att se hur utbildningen kommer till nytta på arbetsmarknaden. Anställ fler forskarutbildade som samtidigt är yrkesaktiva utanför akademin och inför kombinationstjänster i fler ämnen.

2) Öka rörligheten mellan högskolan och övrig arbetsmarknad. Universitetslärare kan redan i dag vara tjänstlediga i två år för tillfälligt arbete hos en annan statlig arbetsgivare. Premiera rörlighet ut och in i akademin och utöka rätten till tjänstledighet att gälla för privat sektor.

Att ge studenter möjlighet till praktik är en åtgärd som ofta tas upp för att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Men att i stället ge lärare möjlighet att arbeta utanför akademin under en period kan få långt bredare effekt.

Då kan fler perspektiv integreras i utbildningen och spridas till alla studenter, till exempel i övnings- och examinationsuppgifter.

3) Utvärdera arbetslivsanknytningen. Uppdra åt Universitetskanslersämbetet att analysera effekterna av olika metoder för arbetslivsanknytning.

Vilka metoder ger vilket utfall på arbetsmarknaden? Hur samspelar de med exempelvis lärosäte, utbildning, kön, social bakgrund och geografi? Hur många får egentligen akademikerjobb ett halvår efter examen?

Fler yrkesskickliga lärare främjar forskningens utveckling och arbetsmiljön i högskolan. Det gynnar såväl dagens som framtidens akademiker.

Johannes Danielsson, ordförande Saco Studentråd
Mats Ericson, förbundsordförande Sveriges universitetslärarförbund

Läs hela debattartikeln på Västerbottens-kurirens hemsida