Inom kort ska den så kallade styr- och resursutredningen presentera sina förslag till förnyad styrning av och resurstilldelning till högskolan.

Utredningen har tillkommit efter påtryckningar från lärosätena, studenterna och från arbetsmarknadens parter. Lärosätena vill ha ökad självständighet bland annat genom bättre möjligheter att friare disponera sina ekonomiska resurser. Studenterna vill ha ett ökat inflytande för att säkerställa utbildningarnas kvalitet och relevans för arbetsmarknaden. Näringslivet och fackförbunden vill ha bättre dimensionering av utbildningarna mot arbetsmarknadens behov, genom att lärosätena ges ökade resurser och stärkta incitament att förbereda studenterna för dagens och morgondagens arbetsmarknad.

Studenter och arbetsmarknadens parter har ett gemensamt behov i att säkerställa utbildningarnas användbarhet på arbetsmarknaden och här finns en rad indikationer på att dagens högskolepolitik inte levererar. Undersökningar av exempelvis Saco studentråd, Naturvetarna, Jusek, och Svenskt Näringsliv visar att det finns ett missnöje med högskoleutbildningarnas arbetslivsanknytning. Nästan var tredje student säger att de inte skulle välja samma utbildning igen om de fick välja på nytt. Undersökningar av Almega och Tillväxtanalys visar också att bristande arbetslivskoppling gör att internationella studenter har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, endast mellan 10–20 procent jobbar i Sverige efter studierna

Detta är våra förslag på åtgärder för att stärka styrningen och resurstilldelningen ur ett student- och arbetsmarknadsperspektiv:

• Ge framtida studenter möjlighet att göra informerade studieval. Åtta av tio studenter ger sig in i högre studier för att få ett jobb, men många får inte ett kvalificerat jobb eller det jobb de hoppades på. Vi anser därför att alla utbildningars innehåll, kvalitet, samverkan och arbetsmarknadsutsikter bör synliggöras för presumtiva studenter. Ett kartläggningsarbete bör genomföras för att ta fram jämförbar information och centrala nyckeltal. Med tydligare innehållsdeklaration av utbildningarna skulle studenternas förutsättningar att få rätt jobb – i stället för ett jobb, kunna öka.
• Inför lokalt baserade urvalsmetoder på högskola och universitet. Antagning måste bli en strategiskt viktig fråga för landets högskolor och universitet. Det är det inte i dag. Individen och samhället vinner på att anta studenter som gör medvetna studieval, har motivation och potential att genomföra den ansökta utbildningen.  Matchningen in i högre utbildning påverkar matchningen ut på arbetsmarknaden.
• Tydligare mål och öronmärkta resurser till utbildningssamverkan. Lärosätenas arbete med att stämma av med arbetsmarknaden om deras behov är resurskrävande och kräver ett strategiskt förhållningssätt. Utbildningssamverkan behöver stärkas, det vill sägas arbetet med att ta fram nya utbildningar och att säkra upp befintliga utbildningar i förhållande till arbetsmarknadens behov.

Styr- och resursutredningens preliminära reformförslag adresserar delvis utmaningarna med att förbättra utbildningarnas matchning mot arbetsmarknaden. Men förslagen handlar i huvudsak om att ge utbildningsdepartementet ökat inflytande över dimensioneringen av högre utbildning.

Med en sådan inriktning finns det en risk för att studenternas och näringslivets inflytande minskar och att besluten tas längre från de som påverkas mest. Våra förslag utgår i stället från studenternas och näringslivets behov.

Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert Almega
Malin Påhls Hansson, ordförande Saco studentråd

Debattartikel i Dagens samhälle 1 november 2018.