Dina rättigheter på jobbet

Ny på jobbet eller bara nyfiken på vad som gäller? Som anställd omfattas du av en rad rättigheter som garanterar att du får schyssta villkor på jobbet. En del regleras i lag, andra kan du tacka facket för.

Alla som jobbar i Sverige omfattas av en grundtrygghet som regleras i lagen. Om din arbetsplats dessutom omfattas av kollektivavtal kan du ha rätt till ytterligare förmåner som till exempel extra semester eller högre ersättning vid föräldraledighet.

Osäker på om det finns kollektivavtal på din arbetsplats? Ta kontakt med din lokala fackliga företrädare eller ditt förbund om du vill veta mer om vad som gäller för dig.

Tillsvidare eller tidsbegränsad anställning?

Det finns två huvudsakliga former av anställningar, tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. Huvudregeln är att en anställning är tillsvidare, det som vi ofta i dagligt tal kallar för fast anställning. Som tillsvidareanställd har du ett starkare anställningsskydd än om du har en tidsbegränsad anställning. Skyddet är reglerat i lagen om anställningsskydd som brukar förkortas LAS. Se mer om detta skydd under avsnittet uppsägning nedan.

LAS reglerar under vilka förutsättningar och hur lång tid en arbetsgivare kan anställa någon på begränsad tid. För att en tidsbegränsad anställning ska vara tidsbegränsad måste du och arbetsgivaren ha kommit överens om detta. Anställningsformen ska framgå av anställningsavtalet.

Om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats kan det finnas särskilda bestämmelser om tidsbegränsade anställningar som skiljer sig från kraven i LAS. Ta kontakt med din lokala fackliga företrädare och fråga hur det ser ut på din arbetsplats.

Vad gäller vid uppsägning?

Skulle du bli varslad, uppsagd eller avskedad är det viktigt att du genast tar kontakt med din lokala fackliga kontaktperson eller den lokala fackliga organisationen. Saknar du lokal facklig representant på arbetsplatsen kan du kontakta ditt fackförbunds kansli.

Reglerna vid uppsägningar regleras i LAS. Om kollektivavtal gäller på din arbetsplats kan det i avtalet finnas andra eller kompletterande regler. Lagens krav på att en uppsägning ska vara sakligt grundad kan dock aldrig avtalas bort.

Du kan bli uppsagd av arbetsgivaren av två anledningar, arbetsbrist eller personliga skäl. Arbetsbristsituationen beror på förändrade förhållanden i företagets verksamhet. Enligt huvudregeln blir din anställningstid avgörande men även dina kvalifikationer kan påverka dina möjligheter att behålla anställningen. Arbetsgivaren och den fackliga organisationen kan också komma överens om att andra utgångspunkter för vem eller vilka som ska sägas upp. Uppsägning på grund av personliga skäl kan bli aktuell om du har misskött ditt arbete.

Av LAS följer vilka uppsägningstider som gäller, också i de fall du själv vill sluta på ditt arbete. Uppsägningstiden är beroende av hur länge du varit anställd hos din arbetsgivare. Om kollektivavtal gäller på din arbetsplats kan uppsägningstiderna skilja sig från dem i LAS.

Vid avskedande finns ingen uppsägningstid, utan du får gå direkt. För att bli avskedad krävs att du som anställd gjort dig skyldig till ett mycket grovt fel som inte kan accepteras på en arbetsplats.

Om du har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist kan du ha företrädesrätt till en återanställning om arbetsgivaren behöver anställa fler. Du måste dock själv anmäla i förhand att du vill ha företrädesrätt. Företrädesrätten gäller under nio månader.

Om du sägs upp på grund av arbetsbrist kan det finnas ett omställningsavtal/trygghetsavtal som gäller för dig. Det är en typ av kollektivavtal som ger dig individuellt stöd för att hitta ett nytt arbete eller för att starta eget, till exempel coachning, kurser och praktikplatser. 

Kollektivavtalen ger också viss inkomsttrygghet vid arbetslöshet.

Reglerna om uppsägning gäller normalt inte om du har en tidsbegränsad anställning. Då upphör anställningen i stället vid slutdatum i anställningsavtalet. Om du har en provanställning gäller särskilda regler. Enligt huvudregeln kan då arbetsgivaren avbryta anställningen i förväg utan att ange något särskilt skäl.

Alla har rätt till en god arbetsmiljö

I Arbetsmiljölagen finns bestämmelser som ställer krav på en god arbetsmiljö. Med arbetsmiljön avses både de fysiska förutsättningarna och de psykosociala förhållandena. Lagen gäller i stor utsträckning även studenter som pluggar vid universitet eller högskola.

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön.

Om du som anställd har problem med arbetsmiljön ska du i första hand vända dig till din närmaste chef. Om inte problemen åtgärdas kan du vända sig till skyddsombudet som i sin tur tar upp problemen med din chef. Om inte heller det hjälper kan skyddsombudet vända sig till huvudskyddsombudet eller till slut till Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet.

Utöver bestämmelserna i lagen utfärdar även Arbetsmiljöverket föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. Läs mer om arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Skadad? – Du kan ha rätt till ersättning

Om du skadar dig på arbetsplatsen eller på väg till eller från arbetet kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Med arbetsskada menas både olycksfallsskada och sjukdom som orsakats av arbetet. Försäkringen gäller för alla anställda, uppdragstagare och egenföretagare.

Om du drabbas av en arbetsskada ska du meddela det till din arbetsgivare och skyddsombudet på din arbetsplats. Arbetsgivaren anmäler i sin tur arbetsskadan till Försäkringskassan. Försäkringskassan gör en helhetsbedömning för att avgöra om din skada kan klassas som en arbetsskada och om du därmed kan få ersättning för den.

Vid sidan av den lagstadgade arbetsskadeförsäkring som handläggs av Försäkringskassan kan kollektivavtalade försäkringar finnas som komplement. I så fall ska arbetsskadan även anmälas till den försäkringen, oftast tecknad hos AFA Försäkring. Kollektivavtalet ger kompletterande ersättning upp till 100 % av lönen, även för dig som tjänar mer än taket på 26 978 kronor per månad. Om du har en lön över taket blir det stor skillnad varje månad, om du råkat ut för en arbetsskada. 

Du har rätt till lön även när du är sjuk

Du som är anställd och inte kan arbeta på grund av sjukdom har rätt att få sjuklön från din arbetsgivare dag två till 14 i ett sjukfall. Undantag kan finnas om du varit anställd en kortare tid. Normalt har du en karensdag då ingen ersättning utgår. Om du är sjuk längre tid än en vecka behöver du ett läkarintyg.

Om du är anställd och sjuk längre tid än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan som i sin tur bedömer om du har rätt till sjukpenning. Du hittar mer information på Försäkringskassans webbplats

Är du anställd hos en arbetsgivare med kollektivavtal så får du en kompletterande ersättning över taket i sjukförsäkringen. Om du är sjuk upp till tre månader och tjänar 45 000 i månaden ger kollektivavtalet dig sammanlagt ca 18 900 kronor mer per månad. Ta kontakt med ditt förbund om du vill veta mer om vad som gäller för dig.

När du är frisk igen - rehabilitering

Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder som ska hjälpa sjuka och skadade personer att få tillbaka sin funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Tanken med rehabiliteringen är att den anställda ska återfå hela eller delar av sin förlorade arbetsförmåga.

Det är viktigt att din rehabilitering kommer igång så tidigt som möjligt. Arbetsgivaren har ansvaret för åtgärder på arbetsplatsen, rehabilitering och arbetsanpassning, vilket följer av Arbetsmiljölagen. Ditt ansvar är att delta i planeringen av din rehabilitering och vara aktiv i genomförandet. Försäkringskassan uppgift är att uppmärksamma behov av rehabilitering och att samordna insatserna.  Mer information om rehabilitering och den så kallade rehabiliteringskedjan som gäller inom ramen för sjukskrivningsprocessen hittar du på Försäkringskassans webbplats.

Så mycket får du jobba

Arbetstidslagen innehåller regler om hur mycket du som anställd får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar också upp vilka raster och pauser du har rätt till, vad som gäller för nattvila samt regler för jourtid och beredskap. Arbetstidslagen är ett komplement till arbetsmiljölagen och är till för att ge dig som anställd ett skydd mot för mycket arbete.

Ordinarie arbetstid är max 40 timmar per vecka (i genomsnitt under högst fyra veckor). Övertiden får högst uppgå till 48 timmar under fyra veckor (eller 50 timmar i en kalendermånad). Den sammanlagda arbetstiden under varje sjudagarsperiod får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en period på högst fyra månader.

De flesta kollektivavtal innehåller regler om arbetstider som på olika sätt skiljer sig från arbetstidslagen och som har anpassats till den aktuella branschen och verksamheten. Ta kontakt med ditt förbund om du vill veta mer om vad som gäller för dig.

Minst fem veckors semester per år

Alla anställda har rätt till semester i minst fem veckor (25 dagar) enligt semesterlagen. Enligt lagen har du normalt rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Rätten till semester inträder så snart du blir anställd. Rätten till lön under ledigheten beror däremot på när du påbörjade din anställning.

Ditt kollektivavtal kan innehålla ytterligare överenskommelser. Exempelvis finns det på stora delar av arbetsmarknaden avtal som innebär att du inte först behöver tjäna in din betalda semester för att få semesterlön. Vissa kollektivavtal kan också innehålla förmånligare regler i form av fler semesterdagar. 

Föräldralön under föräldraledigheten

Alla föräldrar har rätt till ledighet när barnet föds eller när barnet kommer till föräldrarna genom adoption. Därefter finns också en rätt till ledighet för att sköta om barnet främst när barnet blir sjukt. Under vissa förutsättningar kan du som blivande mamma även under slutet av graviditeten ha rätt till ledighet. När du har kommit tillbaka till ditt arbete efter föräldraledigheten har du även rätt att gå ner i arbetstid.

För att göra föräldraledigheten ekonomiskt möjlig finns ett allmänt försäkringsskydd i form av den lagstadgade föräldraförsäkringen. Ersättningen kan vara föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Ersättningen betalas ut av Försäkringskassan. Läs mer på Försäkringskassans webbplats. Utöver detta allmänna försäkringsskydd ger många kollektivavtal rätt till utfyllnad av sin föräldrapenning för eventuellt lönebortfall. Det kallas för föräldralön. Läs mer om föräldralön.

Som förälder är det också viktigt att veta att din arbetsgivare är förbjuden att missgynna dig av skäl som har samband med föräldraledighet i en rad situationer, bland annat gäller förbudet löne- eller andra anställningsvillkor. Som arbetssökande har du också ett motsvarande skydd, vilket innebär att du som förälder inte ska missgynnas vid en rekrytering.

Du kan vara ledig för att starta eget

Rätten till tjänstledighet regleras i lag och ibland även kollektivavtal. Enligt lagen har du bland annat rätt att vara tjänstledig för:

  • utbildning
  • svenskundervisning för invandrare
  • militärtjänstgöring
  • fackliga uppdrag
  • vård av anhörig
  • starta eget företag
  • trängande familjeskäl
  • föräldraledighet

Om det inte finns någon lag eller något kollektivavtal som ger dig rätt till tjänstledighet av de skäl som är aktuella för din del får du prata med din arbetsgivare, till exempel om du vill ha tjänstledigt för att prova på ett annat arbete.

Ibland kan dock det vara en rättighet som följer av kollektivavtal. Exempelvis på statens område finns kollektivavtal som normalt ger rätt till tjänstledighet för att prova på ett annat arbete inom staten.

ANNAT DU KANSKE ÄR INTRESSERAD AV