Kommer det att finnas jobb?

Artikeln publicerades:

Sacorapporten Framtidsutsikter är en sammanställning av våra yrkesförbunds bedömningar av hur arbetsmarknaden kommer att vara för olika yrken om fem år. Att vi har valt just femårsperspektivet beror på att det är intressant för dig som funderar på att börja studera på högskolan, vilket ofta tar mellan tre och fem år.

Sacoförbunden har tack vare arbetet med sina medlemmar unika kunskaper om sina yrkes- och utbildningsområden och kan därför ge bra och genomarbetade prognoser. Våra prognoser är uppdelade efter brist, balans och överskott på arbetsmarknaden.

Prognoserna gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar om arbetsmarknaden år 2016, vilket är ungefär när de flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara.

• Med brist på arbetskraft menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler jobb än utbildade. Brist innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Man bör fråga sig varför det är brist på arbetskraft. Flyr de utbildade yrket? Utbildas för få? Dålig lön, dåliga arbetsförhållanden?
• Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Detta är ett normalläge och en sund arbetsmarknad.
• Med överskott på arbetskraft menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Överskott innebär vanligen risk för arbetslöshet.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade och erfarna

Prognoserna innehåller en bedömning för nyexaminerade och en för erfarna, för att visa hur det kan se ut när du är nyutbildad och saknar erfarenhet samt hur det ser ut för dem som har jobbat ett tag.

Under yrken A-Ö hittar du beskrivningar på högskoleyrken och -utbildningar. Du kan läsa om arbetsuppgifterna, utbildningen, arbetsmarknaden och löneläget.

Motsvarande information finns också i boken Välja yrke.

Lite mer om våra prognoser

Vad påverkar utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke?

• Hur många som examineras.
• Hur många som går i pension.
• Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med. Det beror till stor del av arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjlighetermed mera).
• Migration, både in- och utvandring.
• Regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket.

Vad påverkar efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke?

• Befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan innebära ökat behov av exempelvis lärare. Fler äldre kan enligt samma slags logik bland annat innebära ökat behov av vård och omsorg.
• Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster.
• Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt. Våra prognoser tar inte hänsyn till konjunktursvängningar, eftersom dessa inte kan förutses på så lång sikt. Däremot berättar vi hur känsligt yrket är för konjunktursvängningar.
• Politiska prioriteringar och beslut. Till exempel ökade efterfrågan på lärare när den svenska grundskolan utökades från sju till nio år.
• Tekniska innovationer. Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse.

Prognosens osäkerhet

Eftersom prognoser kan ha fel är det viktigt att vara uppmärksam på vilka delar i prognosen som kan vara särskilt osäkra. Det finns alltid anledning att fråga: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna?

Därför är bedömningarna i Framtidsutsikter utrustade med ett osäkerhetsmått. Sacoförbunden har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan ett och fem. Ett på skalan innebär mycket låg grad av osäkerhet och fem innebär mycket hög grad av osäkerhet.