Risk för slöseri med samhällsresurser

Utredarna av sjukförsäkringen argumenterar på SvD Debatt 17/4 för att den ska präglas av striktare krav på omställning med mindre utrymme för individuella hänsyn och att detta skulle vara bättre för den sjukskrivne.

Att Försäkringskassan ska neka personer som exempelvis lärare, läkare och socionomer sjukpenning med hänvisning till att de ska ställa om till ett annat arbete på arbetsmarknaden i ett läge när det finns en plan för återgång i arbete är orimligt. Det är samhällsekonomiskt slöseri med resurser att så kortsiktigt hantera människor som investerat tid och pengar i att utbilda sig till akademiska bristyrken. Det handlar inte enbart om medlidande med individen – hela samhället tjänar på att ge sjukskrivna möjlighet att komma tillbaka till sina ordinarie arbetsgivare.

Saco anser att det är bra att välfärdsreformer utvärderas, men det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser. En statistisk effektutvärdering är ett bra första steg i en sådan analys. Därefter bör en fördjupad analys ta vid som beskriver hur och varför enskilda individer hamnar i kläm. Speciellt i ljuset av att reglerna inte har fått verka under speciellt lång tid och genomförts mitt under en pandemi, vilket torde ha påverkat Försäkringskassans verksamhet. 

Försäkringskassans egen analys av reformen ger en mer positiv bild. Deras analys av regelförändringen vid dag 180 i sjukfallet visar att 68 procent av de försäkrade återgick helt i arbete före dag 365, i linje med reformens intentioner. När utredarna konfronteras med dessa uppgifter blev reaktionen att 68 procent är en låg andel, och att deras resultat visar att den skulle kunna vara 10 procentenheter högre med deras förslag, det vill säga tidigare regler. 

Det utredarna inte är speciellt tydliga med är vad de menar när de påstår att det blir bättre för de sjukskrivna med striktare omställningskrav. Det som händer är att den sjukskrivne trots pågående rehabilitering och plan för återgång i arbete ska kunna förlora sin sjukpenning med hänvisning till omställning till annat arbete på arbetsmarknaden. Det är svårt att förstå hur detta kan vara bättre för den sjukskrivne, speciellt vid psykisk ohälsa och kvarvarande kognitiva problem. Det som händer är att den sjukskrivne blir kvar i det egna arbetet på deltid utan sjukpenning, eftersom få väljer att byta arbetsgivare i det läget. Statistiken visar då att den sjukskrivne är tillbaka i arbete.

Att föreslå att de förändrade reglerna vid dag 180 i sjukfallet helt dras tillbaka snarare än möjligtvis justeras är mycket problematiskt. Reglerna genomfördes eftersom det fanns konstaterade problem som behövde hanteras. Att återinföra kända problem är inte rätt väg att gå. Att i högre grad ge sjukskrivna möjlighet att komma tillbaka till sina ordinarie arbetsgivare har stora vinster för både individ och samhälle, och leder i högre grad till en hållbar återgång i arbete. Forskningen visar att en trygg och välkänd miljö i vissa fall kan vara avgörande för återhämtningen. 

Utredarna menar att dagens regler får sjukförsäkringen att likna en yrkesförsäkring. Men att låta sjukskrivna i högre grad rehabiliteras tillbaka till sitt arbete är knappast ett utslag av att sjukförsäkringen har blivit en yrkesförsäkring. Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring, men inte på samma sätt som arbetslöshetsförsäkringen, eftersom vi talar om personer som är anställda. Enligt lagen om anställningsskydd får en arbetsgivare aldrig säga upp en sjukskriven person på grund av sjukskrivning så länge det finns en rimlig chans att personen kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Kopplat till detta finns ett omfattande rehabiliteringsansvar riktat mot arbetsgivaren med syfte att få den sjukskrivne tillbaka i arbete hos arbetsgivaren. Sjukförsäkringen ska ju inte verka i motsatt riktning. Men det ska givetvis inte ske till varje pris, utan i det läge det inte längre är möjligt att återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren ska den sjukskrivne ställa om till ett annat arbete.

Göran Arrius
ordförande Saco

Thomas Andrén
välfärdsekonom Saco

Artikeln är också publicerad på svd.se