Lönestrukturen visar lönerna och deras inbördes förhållanden

Lönestrukturen är löneutvecklingskurvan för ett kollektiv, en bransch eller grupp under arbetslivet. Individernas ingångslöner, slutlöner, lönerevisionspåslag och påslag vid karriärsteg, så kallad löneglidning, skapar strukturens form och lutning. Ett företags lönestruktur visar på den generella möjligheten till lönekarriär inom företaget. Ett företag med en brantare kurva indikerar bättre möjlighet till lönekarriär än ett företag med flackare kurva. Individer inom företaget kan så klart ha både brantare och flackare löneutveckling än vad företagets generella lönestruktur visar.

Källa: Saco lönesök. Klicka på bilden för att se den större.

Lönestrukturen indikerar möjligheten till löneutveckling

För en individ är det viktigt att veta att goda prestationer ska kunna ge en löneutveckling genom hela yrkeslivet. Därtill att en arbetsinsats enligt förväntan ger en löneutveckling som minst överstiger inflationen. Det motiverar fortsatt goda arbetsinsatser.

Ur ett samhällsperspektiv sänder lönestrukturen en signal om hur en utbildning värderas av arbetsgivarna och är del av dess status och attraktivitet. En högt värderad utbildning drar till sig de bästa studenterna som sedan kan göra skillnad i sin yrkesutövning. I längden är det de som bidrar till Sveriges innovationsförmåga, landets välfärd och konkurrensförmåga.

Genom att följa förändringar av lönestrukturen över tid synliggörs förbättringar och försämringar av möjligheten till en lönekarriär; På arbetsplatsen, för en utbildning eller för en karriärväg. Det gör det möjligt för en individ att göra aktiva val. Det tydliggör också när justeringar av lönestrukturen behöver göras.

Utbildning ska löna sig

Det minsta en lönestruktur ska indikera är att en individ inte kommer förlora på att välja en högskoleutbildning jämfört med någon som börjar jobba direkt efter gymnasiet*. En akademisk utbildning innebär 4,5-8 ** år senare introduktion till arbetsmarknaden vilket innebär förlorad inkomst under studieåren, studieskulder, kortare uppbyggnad av pensionskapital och progressiva skatter. För en individ är det alltså viktigt att löneutvecklingen genererar en livslön som motiverar investeringen av tid och pengar i en utbildning.

* 40% av Sacos utbildningar går back enligt Saco.

** Snitt-utbildningstiden för högskoleutbildad och doktorand enligt Saco.

Revisionsutrymmet

Revisionsutrymmet baseras på två faktorer. Det centrala löneavtalet och företagets resultat. 

Nivåhöjning

Lönerevisionen ger en nivåhöjning till lönestrukturen. 

Lönestrukturen för en grupp år ett,  och år två efter revisonspåslaget. Klicka på bilden för att se den större.

Ofta ges ungefär samma procentuella revisionspåslag till olika grupper inom företaget. 

Samma revisionspåslag till grupper med olika lönestruktur. Klicka på bilden för att se den större. 

Strukturpåslag

För att upprätthålla lönestrukturen, lönekurvans form/lutning, behövs utöver det nivåhöjande påslaget också ett strukturpåslag. Hur stort strukturpåslaget behöver vara avgörs av lönekurvans form. 

Samma revisionspåslag men olika strukturpåslag. Klicka på bilden för att se den större. 

Strukturdelen kommer från befordranspåslag när individer tar karriärsteg i form av större ansvar och komplexare arbetsuppgifter, samt från särskilda lönejusteringar tex i form av investeringar i marknadsutsatta grupper. 

För litet strukturpåslag

När nivådelen fördelas lika till grupper med olika lönestruktur, vilket ofta är fallet i praktiken, blir strukturdelen desto viktigare. En grupp med stora utvecklingsmöjligheter och karriärsteg har ofta en brantare lönestruktur. Om löneglidningen begränsas blir lönestrukturen med tiden flackare och medellönen sjunker. En grupp med mindre karriär- och utvecklingsmöjligheter har oftare en flackare struktur. På sikt blir det mycket stor skillnad i medellöneutveckling för de olika grupperna. Historisk löneutveckling.

Strukturpåslaget för grupp B räcker inte för att upprätthålla lönestrukturen. Trots att strukturpålaget är större än för grupp A. Klicka på bilden för att se den större. 

Utöver revisionutrymmet krävs strukturpåslag för att upprätthålla lönestrukturen för ingenjörsyrket. I praktiken innebär det att alla befordringstillfällen måste tas tillvara. När ett karriärsteg tas i form av ny tjänst, ökat ansvar eller vid höjda krav i befattningen behöver det ge ett lönepåslag.

Lön vid befordringstillfälle

Värt att notera är att förutsatt att kollektivet inte växer eller förändras på andra sätt, räcker den äldsta gruppens högre löner, när de går i pension, till de nyanställdas löner samt till löneökning för övriga grupper som har skaffat sig mer erfarenhet och bytt jobb.

Klicka på bilden för att göra den större.

Källa: Sveriges Ingenjörer

Historik

År 1997 slöts Industriavtalet. Från avtalsrörelsen 1998 kom sedan industriparternas avtal att fungera som en norm för arbetsmarknaden. Där sätts riktvärdet för löneutvecklingen, det sk märket som alla branscher ska följa. Industriavtalet har verkat som en stabiliserande faktor för lönebildningen och har stärkt svensk arbetsmarknad. Läs mer om Märket och Industriavtalet.

Sedan början av 2000-talet har reallöneökningen för ingenjörerna stagnerat för att därefter aldrig återhämta sig jämfört med övriga inom industrin.

Klicka på bilden för att göra den större. Reallöneutveckling för arbetare och tjänstemän inom industrin samt för privatanställda medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Basår 1980 Källa SCB och Sveriges Ingenjörer.

Lön sätts lokalt på arbetsplatsen

Märket bör liksom tidigare sättas av den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin) men på en sådan nivå att marknadskonforma relativlönehöjningar kan åstadkommas för begränsade grupper i resten av ekonomin utan att de totala löneökningarna skenar iväg. (...) Det lägger ett större ansvar på andra aktörer: arbetsgivarna, fackförbund i andra centralorganisationer och Medlingsinstitutet.  Arbetsmarknadsekonomiska rådet 2016