Staten måste också var en del av en modern arbetsmarknad

De tre utredningarna om LAS, omställning och studiestöd är nu färdiga och har presenterats av regeringen. Av det som föreslås finns även förbättringar för akademiker i staten. Men mycket av det som bidrar till modernisering av den privata arbetsmarknaden och balansen mellan parterna riskerar att gå statlig sektor förbi.

Publicerad: Måndag 21 jun 2021

Senast uppdaterad: Måndag 21 jun 2021

–Vi inom Saco-S är besvikna över att statlig sektor inte ingår i utredningarna. Statligt anställda omfattas av särregleringar som gör att de inte fullt ut tar del av denna nya moderna arbetsmarknad som utredningen lägger grunden för, säger Anna Steen, ordförande i Saco-S.

Syftet med utredningarnas förslag är att den svenska arbetsmarknaden ska bli effektiv och tryggare. Fokus går från trygghet hos en och samma arbetsgivare genom lång anställningstid till trygghet på hela arbetsmarknaden genom kompetensutveckling och omställning. Men detta gäller inte statligt anställda fullt ut.

Saco-S menar att det är viktigt att förutsättningarna för kompetensutveckling under anställningen även omfattar statligt anställda, då det ökar medarbetares möjligheter att vara fortsatt anställningsbar om man drabbas av uppsägning eller behöver sluta på grund av ohälsa. Det nya offentliga studiestödet utgör en förutsättning för att man mitt i yrkeslivet ska kunna utveckla sin kompetens utan att riskera sin ekonomi.

Mycket av det som är tänkt i utredningen om anställningstrygghet, studiestöd och omställning kräver förutsättningar som i dag saknas inom det statliga avtalsområdet. Fördelarna för privat sektor behöver också gälla för oss inom statlig sektor.

Anställnings inom statlig sektor

Några av de särregleringar som innebär att utredningarnas förslag inte kommer att få genomslag inom det statliga avtalsområdet är grundlagens krav på att förtjänst och skicklighet ska styra vem som ska anställas. Det innebär att den lagstadgade företrädesrätten är ytterst svag för statligt anställda. Statliga arbetsgivaren kan därför fortsätta nyttja visstidsanställningar, något som redan idag utgör ett problem Det innebär också att den möjlighet till att kollektivavtals reglera innebörden av sakliga skäl, som ersätter nuvarande saklig grund, inte omfattar parterna inom statlig sektor.

Visstidsanställningar

En annan särreglering är de möjligheter till tidsbegränsade anställningar som finns i olika förordningar så som högskoleförordningen och anställningsförordningen. Den nya anställningsformen särskild visstidsanställning enligt lagen om anställningsskydd, LAS, innebär en konvertering till tillsvidareanställning efter 12 månader i stället för 24. Särregleringarna gör det dock möjligt för statliga arbetsgivare att i stället för att använda särskild visstidsanställning, som konverteras tidigare än den nu gällande allmän visstidsanställning, hellre anställer enligt förordningarnas regler. Förordningarna innehåller inte några möjligheter till konvertering till tillsvidareanställning på samma sätt som i lagen om anställningsskydd.

Statliga kollektivavtal

En tredje särreglering är förordningen om statliga kollektivavtal. Den innebär att parterna på statlig sektor inte kan teckna kollektivavtal som inte omfattar alla anställda oavsett fackligt medlemskap eller oorganiserade arbetstagare. Parterna på privat sektor har en överenskommelse om att skapa ett komplement till ersättningen från a-kassan när ett fackförbund driver en tvist om ogiltig uppsägning för medlem i förbundet. Stödet är en del i att balansera den nya regeln i LAS att anställningen inte längre kommer att bestå vid en uppsägning även om facket påkallar en tvist om uppsägningen. Något sådant kollektivavtal är inte möjligt att teckna för de statliga parterna och de statligt anställda fackligt anslutna medarbetarna kommer alltså inte få den kompensation för att anställningen inte längre kommer att bestå vid en tvist som privatanställda medlemmar får.

Avtal om omställning

Parterna på den privata sektorn har en överenskommelse om att i kollektivavtal komma överens om ett kompletterande studiestöd, som ska komplettera det offentliga. Det möjliggör för inte minst akademiker att mitt i livet kunna satsa på en nödvändig och önskad kompetensutveckling utan allt för stora ekonomiska uppoffringar. Någon sådant kompletterande studiestöd finns idag inte i det statliga omställningsavtalet.

Även andra regler i det nya offentliga omställningssystemet är bättre än de kollektivavtalade villkoren på statlig sektor till exempel kvalifikationsreglerna.

Sammantaget innebär särregleringarna och nuvarande kollektivavtal hinder för det statliga avtalsområdet att omfattas av den modernisering av arbetsmarknaden som parterna på privat sektor förhandlat om och som nu tre utredningar lägger förslag om. Begränsningarna i kollektivavtal har Saco-S som part möjlighet att påverka medan begränsningarna i förordning är besvärligare att påverka.

Fakta:
Utredningar utgår från den principöverenskommelse som träffades mellan Svenskt Näringsliv och PTK hösten 2020.

Mycket av det som är tänkt i utredningen om studiestöd och omställning kräver förutsättningar som idag saknas inom det statliga avtalsområdet. Bland annat saknas ett kompletterande studiestöd genom kollektivavtal, kompetensstöd under pågående anställning.

Det finns även flera förbättringar som alla statliga arbetsgivare omfattas av. Till exempel möjligheten att undanta tre personer från turordningen vid uppsägning. En arbetsgivare kan skräddarsy turordningen och därmed vilka som ska sägas upp och vilka som ska vara kvar.