Hemarbetande akademiker tar färre pauser trots kraftigt ökad skärmtid

– Ur arbetsmiljösynpunkt sitter vi på en tickande bomb. Många har mer att göra och sitter hela dagar framför dator, padda och mobil och gör färre avbrott. Vi vet att det kommer påverka hur man mår. Det är allvarligt, säger Göran Arrius, Sacos ordförande.

Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för arbetsmiljön var än arbetet utförs, även i hemmet. Under pandemin har skiftet till hemarbete skett snabbt och innebär omfattande förändringar för stora grupper akademiker och deras arbetsmiljö.

En undersökning som Novus gjort på uppdrag av Saco visar att två av tre akademiker jobbar hemma. Kontrasten är stor jämfört med tiden före pandemin då bara två av tio jobbade hemma. På flera områden finns skillnader mellan kvinnor och män. Ett exempel är att kvinnor som jobbar hemifrån i högre grad gör det hela arbetstiden.

Ökad arbetsbelastning
Nästan fyra av tio akademiker säger att arbetsbelastningen ökat. De som inte jobbat hemifrån alls är de som i högst grad uttrycker att de har mer att göra. Men även bland de som arbetar helt eller delvis hemifrån så svarar tre av tio att arbetsbelastningen ökat. Andelen är större bland kvinnor än bland män.

– Redan sedan tidigare anser en majoritet av akademikerna att de har en hög arbetsbelastning. Pandemin ser tyvärr ut att förvärra en redan tuff arbetssituation, och det är oroande att det särskilt verkar gälla kvinnor, säger Göran Arrius.

För de som arbetar hemifrån har olika skärmar (dator, mobil, platta) blivit de kommunikationsmedel som står till buds. Akademiker hade redan tidigare hög skärmtid, men ökningen under pandemin är stor. 75 procent svarar i undersökningen att de arbetar 7 timmar eller mer per dag framför en skärm, en ökning från 41 procent före pandemin. Även här syns en mer markant ökning bland kvinnor.

- Det finns många fördelar omställningen till digitala möten. Men många är inte vana att använda IT-verktygen på det sättet, hela tiden under så lång tid. Att inte ha ögonkontakt eller att inte se kroppsspråket kan vara en extra belastning, även tekniska problem kan skapa stress, säger Göran Arrius.

Fyra av tio tar mer sällan lunchpaus
Många har inte samma ergonomiska förutsättningar hemma som på ordinarie arbetsplats, såsom bord, stolar och belysning. Återhämtning, pauser och variation i arbetsställning blir därför ännu viktigare med sämre förutsättningar i den fysiska arbetsmiljön.

Samtidigt tar närmare fyra av tio akademiker mer sällan en lunchpaus på minst 30 minuter, jämfört med på sin ordinarie arbetsplats. Drygt fyra av tio säger också att de mer sällan tar korta pauser vid arbete hemifrån. Kvinnor som jobbar hemifrån uppger detta i högre grad än män. Många väntar dessutom tre timmar eller mer med att ta en paus på minst fem minuter.

– Nu är det extra är viktigt att chefer kontinuerligt pratar med anställda om hur mycket de jobbar, hur arbetsmiljön ser ut och ser till att de har förutsättningar att ta pauser. Arbetsmiljön hemma behöver också riskbedömas. Det finns också svagheter i dagens reglering. Arbetsskadeförsäkringen är inte anpassad för så omfattande distansarbete som arbetsmarknaden nu ställs om till. Det måste ingå i den översyn som regeringen aviserat, säger Göran Arrius.