Flexicurity - en dyr modell utan bättre resultat

Vi utmanar bilden av flexicurity

Januariavtalet tar sin utgångspunkt i flexicuritymodellen, och i synnerhet den variant som finns i Danmark. Modellen ses av många som en effektivare och mer anpassningsbar arbetsmarknadsmodell som skapar en dynamisk arbetsmarknad.

Saco har tagit fram den här rapporten för att utmana bilden av flexicurity som den mest effektiva arbetsmarknadsmodellen. Är flexicurity verkligen ett effektivt sätt att skapa en mer dynamisk arbetsmarknad med hög sysselsättning och ökat arbetskraftsdeltagande?

Rapporten beskriver vad flexicurity är och hur de danska och svenska arbetsmarknadsmodellerna fungerar. Vi jämför sysselsättningsgrad, arbetslöshet och kostnader för att se vilka resultat de båda länderna uppnår.

Lägre sysselsättning och svårare för äldre att komma tillbaka till arbetsmarknaden i Danmark

Både den danska och svenska arbetsmarknadsmodellen levererar hög sysselsättning, högt arbetskraftsdeltagande och hög rörlighet på arbetsmarknaden. 

Jämförelsen visar att Danmark inte heller presterar bättre än Sverige vad gäller de politiska utmaningarna att få in dem som står längst från arbetsmarknaden. 

Danmark har 

• högre andel ungdomar som varken studerar eller arbetar
• högre långtidsarbetslöshet bland äldre
• lägre sysselsättning bland utomeuropeiska invandrare

Dyrare i Danmark

Den danska modellen betydligt dyrare. Danmark spenderar mer på arbetsmarknadsåtgärder än Sverige. 2017 la Danmark 3 % av sin BNP på arbetsmarknadsåtgärder medan Sverige endast la 1,8 %. 

Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder som andel i procent av BNP