Samhällsekonomisk utblick - Ekonomiska kriser
Ekonomiska kriser är djupa lågkonjunkturer som är återkommande inslag i samhällsekonomin. De kännetecknas av kraftigt minskad produktion och stigande arbetslöshet och kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen. Svensk ekonomi har gått igenom tre ekonomiska kriser sedan början av 1980-talet. Två uppstod på grund av problem på de finansiella marknaderna och en för att efterfrågan på varor och tjänster minskade kraftigt. Oljebrist orsakade kriser på 1970-talet och det har varnats för att det kan göra det igen. Denna utblick handlar om konjunktursvängningar och ekonomiska kriser.
Experterna svarar:
Hur vanligt är det med en ekonomisk kris?
Det är en ekonomisk kris när bruttonationalprodukten faller kraftigt och stora delar av ekonomin påverkas negativt, och det är ganska ovanligt. Sedan mitten på 1980-talet har svensk ekonomi gått igenom tre kriser. En stor kostnad av en kris är att arbetslösheten kan stiga till en hög nivå. Ekonomiska kriser kan även få politiska konsekvenser. De kan göra att populistiska förslag ökar och nationalismen växer sig starkare. Med det följer ifrågasättande av öppenhet, internationell handel och fri rörlighet.
Ordet kris används återkommande av politiker, men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det sällan fråga om en kris.
Går det att förutse en ekonomisk kris?
Det är mycket svårt att förutse en ekonomisk kris för att det är svårt att avgöra när svagheter i ekonomin är så stora att de kommer leda till en djup lågkonjunktur. Men problem som hög privat skuldsättning, snabbt stigande aktie-och bostadspriser och ökade geopolitiska konflikter kan skapa kriser. Ofta krävs en oväntad händelse för att de underliggande problemen i ekonomin ska utvecklas till en kris. Men något som ledde till en kris under en period behöver inte leda till en kris vid en annan period för att till exempel den ekonomiska politiken reagerar snabbare.
Kan klimatförändringar skapa en ekonomisk kris?
Sommarens värmeböljor och bränder visar hur klimatförändringar kan slå mot delar av ekonomin i länder i Europa. Kostnaderna för detta är stora men än så länge har detta inte fått stora genomslag i hela landets ekonomi. Men om takten i klimatomställningen inte tar fart så ökar risken att extremväder slår ut viktiga delar av ekonomin som ger följdeffekter för hela samhällsekonomin. Det finansiella systemet kan påverkas om värdet på fastigheter och företag plötsligt faller. Därför gäller det att redan nu fatta långsiktiga politiska beslut som minskar risken för en klimatrelaterad ekonomisk kris.