Högskoleutbildning ger en stabil grund på arbetsmarknaden
När arbetsmarknaden bromsar in ifrågasätts ofta värdet av en akademisk utbildning. Men en ny rapport från Saco visar att högskoleutbildning fortsatt ger en stark och stabil etablering på arbetsmarknaden.
Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur, vilket gör det svårare för nyexaminerade att ta sig in på arbetsmarknaden. Trots detta visar statistik från SCB och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att drygt 85 procent av akademikerna är etablerade eller förankrade på arbetsmarknaden ett år efter examen.
Etableringen varierar mellan olika utbildningar, men mönstret är tydligt: högskoleutbildade har generellt en stabil grund att stå på, även när arbetsmarknaden försvagas. Yrkesexamina leder ofta till snabbare inträde i specifika yrken, medan generella examina kan innebära en mer varierad start – men också en bredare kompetens som ger fler möjligheter över tid.
– I en lågkonjunktur drabbas alltid unga hårdare, men högskoleutbildning visar sig ge en tydlig motståndskraft mot arbetslöshet. Akademiker står sig relativt väl även när arbetsmarknaden kyls av, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Saco.
I den offentliga debatten ställs högskolan ofta mot yrkeshögskolan, där den senare beskrivs som mer effektiv och bättre anpassad till arbetsmarknadens behov. Men jämförbar statistik visar att högskoleutbildade i genomsnitt har en minst lika hög förankring på arbetsmarknaden ett år efter examen. Samtidigt har även yrkeshögskolans resultat påverkats negativt av konjunkturförsvagningen.
Utvecklingen visar att etablering efter utbildning inte enbart är en fråga om utbildningsform, utan i hög grad påverkas av det ekonomiska läget. På längre sikt spelar också utbildningens innehåll och bredd en avgörande roll.
– Högskolan rustar människor för ett långt arbetsliv i förändring. Förmågan att tänka kritiskt, lära nytt och ställa om är avgörande när konjunkturen svänger och yrkesroller förändras, säger Sofia Rydgren Stale.
Saco menar att Sverige behöver ett utbildningssystem där högskolan och yrkeshögskolan ses som kompletterande delar av kompetensförsörjningen – inte som konkurrenter. Ett ensidigt fokus på snabb matchning riskerar att tränga undan utbildningar som är avgörande för samhällets långsiktiga utveckling.
- Ämne:
- Press