Hoppa till huvudinnehåll
Studier

Vanliga frågor & goda råd

Några vanliga orosmoln och våra råd vad som är viktigt att tänka på när du väljer utbildning och vad du kan göra för att din framtida karriär ska ge dig det du förväntar dig.
  • Känner du dig stressad av ditt utbildningsval? Känns det som att du måste bestämma vad du ska göra med resten av ditt liv?

    Ditt utbildningsval behöver inte alls låsa dig till ett yrke. Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Några sådana exempel är läkare, psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste man gå ett särskilt program.

    Men andra utbildningar, både yrkesexamina och generella examina, kan leda till många olika slags yrken. Många av dessa examina kan du också sätta ihop själv med fristående kurser istället för att gå ett utbildningsprogram. Prata med en studievägledare på utbildningen som du är intresserad av om hur du kan göra.

    Yrkesspridning = du låser inte upp dig. Din utbildning kan leda till många olika yrken/jobb. 

    Om man med en utbildning kan jobba inom många yrken talar man om yrkesspridning. Yrkesspridningen är ganska stor för många akademiska utbildningar.

    Många personer med en socionomexamen arbetar t.ex. som socialsekreterare och kuratorer, behandlingsassistenter, vård- och omsorgspersonal samt en mindre del som drift- och verksamhetschefer.

    Ett annat exempel är ekonomer. Det finns högskoleutbildade med en ekonomexamen inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. Några vanliga yrken bland dessa är banktjänsteman, kreditrådgivare, revisor samt bokförings- och redovisningsassistent.

    Detta gör det på sätt och vis lättare att välja utbildning eftersom man inte behöver låsa upp sig för ett särskilt yrke om man inte är säker på exakt vad man vill jobba med i framtiden. Yrkesvalet kan man göra senare, när man genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger alltid en bra grund att vidareutvecklas från under hela det framtida yrkeslivet.

    Utbildningsspridning = du kan ofta nå ditt drömyrke på flera olika sätt 

    Man kan också vända på det och se på utbildningsspridningen, alltså hur många personer med olika utbildningar som arbetar inom ett visst.

    Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemvetare och programmerare. Bland dessa finns många civilingenjörer med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data, högskoleingenjörer med motsvarande inriktningar samt de som har en annan typ av eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning.

    Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke man är intresserad av. Omen väg inte är möjlig för dig finns det kanske andra sätt för dig att få jobba med det du drömmer om.

    Många akademiska utbildningar ger dig möjligheten att skjuta upp det valet och istället skaffa dig en bra grund inom ett utbildningsområde som intresserar dig. Använd våra yrkesbeskrivningar i Yrken A-Ö som inspiration för att hitta sådana utbildningsområde. 

  • Vad är utbildningskvalitet? För dig?

    Kvalitet kan vara något mycket individuellt. Visst finns det rankingslistor, men det som är viktigt för en person behöver inte vara det för en annan. Vad är viktigt för dig och vad behöver du för att kunna fokusera på studierna? Studiemiljö, möjlighet att hitta bostad, socialt liv och dina kurskamraters studieambitioner kan ha betydelse för din trivsel och därmed sannolikt också dina studieresultat.

    Faktakoll 

    Kvalitet och innehåll varierar stort på olika utbildningar vid olika lärosäten. Därför är det viktigt att du tänker igenom vad som är viktigt för just dig. Mejla gärna högskolorna du funderar på och fråga om sådant som är viktigt för dig. Det kan vara alltifrån antal disputerade lärare, antal lärarledda timmar per vecka i utbildningen till möjligheten att få bostad och stöd vid särskilda behov.

  • Nu har vi pratat nog om att du ska kolla upp lön och jobbchanser för utbildningarna du funderar på. Du vill förstås också veta vad som påverkar dessa och hur du kan skaffa dig de bästa förutsättningarna.

    Vilken utbildning du väljer påverkar lönen allra mest

    Vissa yrkesgrupper tjänar helt enkelt mycket mer än andra. Civilekonom, civilingenjör och läkare är sådana exempel, men finns många fler. Med vårt verktyg jämför löner kan du jämföra löner över en livstid för många olika yrken.

    Börja plugga direkt efter gymnasiet 

    Ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv är det bäst att börja plugga direkt efter gymnasiet och inte ta något sabbatsår. Annars tar det längre tid innan du börjar tjäna så mycket pengar att du får tillbaka det du investerat i din utbildning.

    Se till att ditt extrajobb inte kostar dig mer än du tjänar

    Att jobba extra när du pluggar kan ge en bra extrainkomst, men om det gör att studietiden blir längre, så kan det kosta mer än du tjänar på det. Arbetslivserfarenheten du får efter att du tagit examen brukar ofta ge bättre effekt på din lön.

    Plugga utomlands ger bra erfarenheter, men inte alltid högre lön 

    Det finns många positiva saker med att jobba och plugga utomlands. Du lär dig språk, får möta andra kulturer och du utvecklas på många olika sätt. Däremot visar undersökningar att arbetsgivare inte alltid värderar de här erfarenheterna så högt. Bäst effekt på lönen har det om du skaffar utlandserfarenheten genom att jobba utomlands efter examen.

    Börja söka jobb i tid

    Vänta inte med att söka jobb tills du tagit examen. Om du blir arbetslös – även en kortare tid – i samband med examen kan det göra att du får lägre lön och svårare att få jobb långt senare i karriären. Även ett jobb där du inte får användning av din utbildning är bättre än inget jobb alls. Använd gärna studietiden till att komma i kontakt med arbetsgivare. Kanske finns det möjlighet att göra praktik inom utbildningen eller så kan du kontakta ett företag eller organisation när du ska göra ditt exjobb eller skriva uppsats.

  • Saco tycker att utbildning ska löna sig!

    Vad betyder "löna sig"? Självklart är det inte bara pengar. Trivsel, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet och att få jobba med något du brinner för är lika viktiga faktorer. Men vi vill ändå göra dig uppmärksam på vad som är bra att ta reda på vad gäller lön och möjligheten att faktiskt få ett jobb.

    Det är löneutvecklingen snarare än ingångslönen som är intressant!

    Bilden nedan visar lönespridningen (skillnaden mellan den lägsta och högsta lönen) för två olika yrkesgrupper, Fysioterapeuter (sjukgymnaster) och jurister. Fysioterapeutens lönespridning visar att lönen kan variera mellan 22 000 kr/mån och 31 700 kr/mån. Dels ser den helt annorlunda ut för juristen, som med 24 500 kronor startar bara något högre än läraren, men har en möjlig utveckling på mer än 45 000 kronor. Givetvis beror detta på individen och prestationen, men det betyder än att det finns en möjlighet att höja sin lön så mycket under en livstid för juristen, medan det för sjukgymnasten är helt omöjligt. Oavsett kompetens och drivkraft.

    Det är alltså inte BARA ingångslönen du får när du är nyexad som är intressant, utan vilken möjlig utveckling som finns. Hur utvecklingen faktiskt blir beror sedan förstås helt på dig och dina arbetsinsatser.

    Framtidsutsikter påverkar också lönen

    Antalet lediga jobb varierar väldigt mycket mellan olika utbildnings- och yrkesområden. Läs mer om det i vår sammanställning Framtidsutsikter. Jobbchanserna påverkar också lönen, eftersom brist på kvalificerad arbetskraft ofta leder till något högre lön. Lönen påverkas dock mest av utbildningsområde och bransch.

  • Arbetsmarknaden för dig som utbildar dig är faktiskt mycket bättre än den ser ut i massmedia. Du som pluggar har en ljus framtid framför dig.

    Massmedias rapportering om ungdomsarbetslösheten är full av dystra siffror. Men rapporteringen är missvisande. Dels är dagens siffror överdrivna (till exempel räknas studenter som söker extrajobb med i arbetslöshetsstatistiken), dels är framtiden bättre än nuläget.

    Den viktigaste frågan är: kommer det att finnas jobb?

    Det vanligaste sättet att räkna är att ta antalet jobb idag plus/minus det beräknade antalet jobb i morgon, och så blir skillnaden svaret. I många branscher handlar det då bara om några hundra eller tusen jobb upp eller ner. Men det är ett alldeles ointressant sätt att räkna för den som väljer väg till arbetsmarknaden. Då måste frågan ställas annorlunda: hur många vakanser kommer det att finnas när jag är klar?

    Svaret på den frågan är helt annorlunda, även om det är omöjligt att ge någon exakt siffra på fyra-fem års sikt. Antalet vakanser är nästan alltid flera gånger större än antalet nya jobb. Det beror på att många som har jobben idag slutar och söker sig någon annanstans. De går till ett annat jobb, de börjar själva läsa – eller så går de i pension.

    Visst, alla ungdomar får inte jobb. Men det är ganska tydligt vad som gör skillnad. De som skaffar sig en ordentlig utbildning har mycket större chans till arbete än de som inte gör klart gymnasiet. Med högre utbildning blir chansen ännu större.

    Naturligtvis är det olika lätt på olika områden. När många människor blir äldre kommer vården och omsorgen att behöva mycket folk. Industrin ropar efter civilingenjörer. Många lärare går i pension. Andra ämnen har det tuffare, men den som visar upp goda studieresultat och blandar in matnyttiga ämnen i sin drömutbildning har ändå goda chanser. Att sommarjobba och delta i föreningslivet – varför inte Sacoförbundens studentverksamhet? – ger ofta kontakter och erfarenheter som arbetsgivarna sätter värde på.

    Därför säger vi att en ljus framtid väntar dig som utbildar dig.