Hälsovetare

Hälsovetare används här som ett samlande begrepp för hälsovetare, folkhälsovetare och idrottsvetare. Det är akademiker med kompetens inom hälsa, folkhälsa, friskvård och idrott. Utbildningarna är breda och ger kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Vad gör en hälsovetare?

Hälsovetare, folkhälsovetare och idrottsvetare är närliggande akademiska yrkes- och utbildningsområden med kompetens inom hälsa, folkhälsa, friskvård och idrott. Professionerna delar ett gemensamt kunskapsfält och överlappar i många av sina arbetsuppgifter, men kan ha olika professionell tyngdpunkt beroende på utbildning, roll och verksamhet.

Gemensamt för hälsovetare är att de arbetar hälsofrämjande och förebyggande i olika typer av organisationer. Arbetet handlar om att planera, genomföra, utveckla och följa upp insatser som syftar till att stärka hälsa och minska risk för ohälsa. Det kan till exempel innebära att driva projekt, göra kartläggningar och analyser, ta fram underlag för beslut samt att utvärdera hälsoarbete.

Vissa hälsovetare arbetar mer övergripande med analys, styrning, samverkan och uppföljning av förebyggande arbete på organisations- eller samhällsnivå, medan andra arbetar mer tematiskt eller med särskilda målgrupper, till exempel inom fysisk aktivitet, psykisk hälsa, levnadsvanor eller arbetsmiljö. Ofta kombineras strategiskt arbete med verksamhetsnära uppgifter, och arbetet kan vara både kortsiktigt och långsiktigt.

I arbetslivet jobbar hälsovetare, folkhälsovetare och idrottsvetare i många olika roller. Vanliga befattningar är exempelvis projektledare, samordnare, utredare, handläggare, analytiker, folkhälsostrateg, folkhälsoplanerare, verksamhetsutvecklare eller utvecklingsledare inom offentlig, privat eller idéburen sektor.

Vem passar som hälsovetare?

Att bli hälsovetare passar den som är intresserad av hälsofrågor i ett brett perspektiv och vill förstå varför människor och grupper mår som de gör. Många hälsovetare drivs av frågor om levnadsvanor, livsvillkor, jämlik hälsa och hur samhälle, organisationer och miljö påverkar hälsa över tid. Intresset kan också ligga i frågor om fysisk aktivitet, rörelse eller idrott som en del av hälsofrämjande arbete.

Arbetet kan ofta innebära samarbete med andra professioner och att bidra med ett folkhälsoperspektiv i sammanhang där hälsa inte alltid är huvudfokus, till exempel inom socialt arbete, integration, skola, arbetsliv eller samhällsutveckling. Beroende på hälsovetarroll är det därför en fördel att vara nyfiken på flera fält och att kunna förstå och relatera till olika verksamheter och målgrupper.

Hälsovetare kan arbeta både med övergripande analyser och strategiska frågor eller mer verksamhetsnära uppdrag. Att tidigt reflektera över om man trivs bäst med breda perspektiv, samordning och utvecklingsarbete eller med mer konkreta insatser på individ- eller gruppnivå kan vara till hjälp när man formar sin yrkesinriktning.

Är det lätt att få jobb som hälsovetare?

Hur lätt det är att få jobb som hälsovetare beror i stor utsträckning på vilken typ av roll man söker och vilken inriktning man har. Vissa tjänster är mer konkurrensutsatta, särskilt de som är tydligt benämnda som hälsovetare eller folkhälsovetare. Samtidigt används folkhälso- och hälsokompetens i många roller där yrkestiteln inte alltid speglar utbildningsbakgrunden, vilket gör att efterfrågan inte alltid syns tydligt i statistik och prognoser.

I praktiken arbetar hälsovetare inom många olika områden, exempelvis utvecklingsarbete, analys, samordning, projektledning och verksamhetsutveckling. Professionen är under utveckling och blir allt viktigare i takt med ökade krav på förebyggande, kunskapsbaserat och långsiktigt hälsoarbete. Eftersom arbetsgivare inte alltid har full kännedom om vad hälsovetare kan, är det ofta viktigt att hälsovetaren själv är aktiv i att synliggöra hur kompetensen kan användas och att göra medvetna val kring inriktning och vidareutveckling. Att följa arbetsmarknadsutvecklingen, omvärldsbevaka och ta del av karriärrådgivning och stöd från sitt fackförbund kan vara ett viktigt stöd i den processen.

Digitalisering och AI används i ökande grad som stöd i analys-, uppföljnings- och utvecklingsarbete. För hälsovetare innebär detta att förmåga att arbeta med data, tolka resultat och omsätta analys i praktiskt förändringsarbete blir allt viktigare för långsiktig anställningsbarhet. Att komplettera sin utbildning med fördjupning inom exempelvis analys, digitalisering, samhällsplanering eller andra närliggande områden kan därför stärka möjligheterna att ta sig in i bredare roller där hälsokompetens efterfrågas.

Vad tjänar en hälsovetare?

Lönen för hälsovetare varierar beroende på roll, sektor, erfarenhet och arbetsgivare. Hälsovetare, folkhälsovetare och idrottsvetare arbetar i många olika typer av befattningar, vilket gör att lönespannet kan vara brett. Generellt påverkas lönen av ansvarsnivå, graden av specialistkompetens samt om arbetet är mer strategiskt eller verksamhetsnära.

Ingångslönerna har ökat över tid, och nyexaminerade går i dag ofta in på en högre lön än tidigare generationer. Samtidigt är löneutvecklingen senare i yrkeslivet ofta mer begränsad, vilket gör att löneskillnaderna mellan nyexaminerade och erfarna kan vara relativt små i statistiken.

Medianlön (hela yrkeskåren): 41 000 kr/månad
Medianlön för nyexaminerade: 39 000 kr/månad
Medianlön efter 10-20 år: 42 000 kr/månad

Uppgifter baseras på lönestatistik från Akademikerförbundet SSR och SRAT.

Hur utbildar man sig till hälsovetare?

För att arbeta som hälsovetare studerar man vid universitet eller högskola inom områden som hälsovetenskap, folkhälsovetenskap eller idrottsvetenskap. Det finns många olika utbildningsprogram i Sverige, både på grundnivå och på avancerad nivå. Det är också vanligt att kombinera fristående kurser och sätta ihop sin egen examen, vilket gör att många hälsovetare har en unik kompetensprofil.

Utbildningarna är ofta tvärvetenskapliga och kombinerar kunskap om hälsa med samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och ibland medicinska perspektiv. Under utbildningen utvecklar man bland annat metodkunskap inom analys, utvärdering och utvecklingsarbete samt förståelse för hur hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas i olika verksamheter.

Det finns möjlighet att välja en mer generell inriktning eller att tidigt specialisera sig inom ett visst område. Val av inriktning och kompletterande kurser kan påverka vilka typer av roller som blir aktuella efter examen. Många väljer därför att läsa vidare på avancerad nivå eller komplettera sin utbildning med kurser inom närliggande ämnen. Det kan handla om fördjupning inom hälsa, folkhälsa eller idrott, men också om kompletterande kompetens inom exempelvis samhällsplanering, miljö- och hållbarhetsfrågor, statistik, kvantitativ analys, utvärderingsmetodik, digitalisering eller andra närliggande områden som stödjer arbete med analys, utveckling och styrning i olika verksamheter.

Hur lång tid tar det att plugga till hälsovetare?

En hälsovetare studerar vanligtvis minst 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års studier på grundnivå. Efter 90 högskolepoäng i huvudämnet kan man ta ut en kandidatexamen.

Många lärosäten erbjuder även utbildningar på avancerad nivå. Det är då möjligt att läsa vidare till en magisterexamen genom ytterligare ett års studier, eller till en masterexamen genom ytterligare två års studier efter kandidatexamen. Studier på avancerad nivå kan innebära fördjupning inom hälsa, folkhälsa eller idrott, men kan också ske inom andra närliggande ämnen.

 www.studera.nu

Var kan man plugga till hälsovetare?

Utbildningar inom hälsovetenskap, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap ges vid flera universitet och högskolor runt om i Sverige, med olika inriktningar och profiler. För en samlad och aktuell översikt över utbildningar och lärosäten hänvisas till studera.nu.

Vilken behörighet krävs för att plugga till folkhälsovetare? 

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. De särskilda behörighetskraven kan variera mellan olika utbildningar och lärosäten. Vanligast är områdesbehörighet 5/A5 eller 15/A14, men vissa utbildningar kräver endast grundläggande behörighet.

Behörighetskraven framgår av respektive utbildningsbeskrivning när du söker utbildningar på studera.nu.

Eftersom kraven kan skilja sig åt är det bra att jämföra utbildningar vid flera lärosäten.

Kan man plugga till hälsovetare utomlands?

Det finns möjlighet att studera utomlands, både genom utbytesstudier under grundutbildningen och genom att läsa en masterutbildning utomlands efter avslutad kandidatexamen. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information om vilka möjligheter som finns.

Vid val av utbytesstudier eller fördjupning kan det vara klokt att fundera över hur utbildningens innehåll och inriktning är relevant för den kontext och den typ av verksamhet man vill arbeta i på sikt. Vissa kunskaper är starkt kopplade till specifika samhällen eller system, medan andra är mer generella och lättare att använda i olika arbetsmarknader och roller.

• Akademikerförbundet SSR

  Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, folkhälsovetare, personalvetare, samhällsvetare, socionomer, vägledare och andra inom socialt arbete. Många är chefer och egenföretagare. Medlemmarna finns på alla sektorer på arbetsmarknaden. Med över 82 000 medlemmar är vi det fjärde största Sacoförbundet.

  

  Akademikerförbundet SSR

  www.akademssr.se
  

• SRAT

  Fackförbundet för dig som har högre utbildning och arbetar i någon samhällsbärande bransch. Vi organiserar en bredd av yrkesgrupper i både privat och offentlig sektor. SRAT organiserar bland annat sex legitimationsyrken: audionomer, barnmorskor, kiropraktorer, logopeder, optiker och tandhygienister. Förutom dessa finns även bland annat diplomater, flygtekniker, hälsovetare och lotsar bland SRATs 21 200 medlemmar.

  

  SRAT

  https://www.srat.se