Samhällsvetare

Samhällsvetare har kunskap om hur samhällen, organisationer och grupper fungerar och förändras. Kompetensen används i många olika roller och verksamheter, till exempel inom offentlig, privat och idéburen sektor. Vanliga studieinriktningar är statsvetenskap, sociologi, statistik, ekonomisk historia, samhälls- och kulturgeografi och nationalekonomi.

Vad gör en samhällsvetare?

Samhällsvetare är en bred yrkesinriktning där kompetensen kan användas i många olika roller och verksamheter. Samhällsvetare arbetar bland annat med att analysera samhälls- och organisationsfrågor, ta fram underlag för beslut och bidra till planering, styrning och utveckling. Vad arbetet konkret innebär beror i stor utsträckning på vilken inriktning man väljer, vilka intressen man har och hur man bygger och kompletterar sin kompetens över tid.

Samhällsvetenskaplig utbildning används i många olika yrkesroller snarare än i ett enskilt yrke. Samhällsvetare arbetar till exempel som utredare, handläggare, analytiker, samordnare, projektledare, verksamhetsutvecklare eller samhällsplanerare inom offentlig, privat och idéburen sektor.

Enligt Akademikerförbundet SSR:s medlemsundersökning 2023 har en betydande andel samhällsvetare roller med ansvar för samordning, utveckling eller ledning, och många upplever att de har nyckelpositioner på sina arbetsplatser.

Vem passar som samhällsvetare?

Utbildningen kan passa både den som redan har en idé om vilket område eller vilken samhällsfunktion man vill arbeta inom och den som vill hålla flera dörrar öppna. Samhällsvetenskapliga studier lockar ofta personer som är intresserade av hur samhällen, organisationer och människor fungerar och förändras, och ger breda kunskaper som kan användas i många olika roller.

Många studenter upptäcker först under utbildningen eller i arbetslivet vilka yrken och arbetsområden som är möjliga. Därför är nyfikenhet, förmåga att orientera sig och vilja att utveckla sin kompetens över tid ofta viktigare än att ha en tydlig målbild från start. Hur yrkesrollen formas beror i stor utsträckning på val, inriktning och hur man själv navigerar arbetsmarknaden.

Är det lätt att få jobb som samhällsvetare?

Hur lätt det är att få jobb som samhällsvetare beror i stor utsträckning på var du befinner dig i karriären, vilken inriktning du har och vilka typer av roller du söker. Samhällsvetenskaplig kompetens används i många olika befattningar, och yrkestitlarna varierar. Det gör att efterfrågan inte alltid syns tydligt i statistik. För nyexaminerade är de första rollerna ofta breda till sitt innehåll. Med erfarenhet förändras och fördjupas ofta ansvar, fokus och arbetsuppgifter.

Undersökningar från Akademikerförbundet SSR och Akavia visar att många samhällsvetare får arbete relativt tidigt, men att vägen till ett mer kvalificerat och långsiktigt uppdrag kan ta tid. När man väl etablerat sig på arbetsmarknaden är arbetslösheten generellt låg.

På längre sikt påverkas möjligheterna i hög grad av hur man navigerar arbetsmarknaden. Det handlar om att successivt bygga verksamhetsförståelse, välja inriktning, skaffa relevant erfarenhet och komplettera sin kompetens inom till exempel analys, offentlig förvaltning, digitalisering, hållbarhet, juridik eller verksamhetsutveckling. Digitalisering och AI förändrar arbetssätt, men ökar samtidigt behovet av samhällsvetare som kan tolka resultat, förstå sammanhang och göra avvägningar i komplexa verksamheter.

Vad tjänar en samhällsvetare?

Lönen för samhällsvetare varierar beroende på roll, sektor, ansvar och erfarenhet. Samhällsvetare arbetar i många olika befattningar, vilket gör att lönespannet kan vara brett.

Medianlön (hela yrkeskåren): 44 600 kr/månad
Medianlön nyexaminerade: 38 000 kr/månad
Medianlön ca 10 år efter examen: 49 000 kr/månad

Siffrorna baseras på lönestatistik från Akademikerförbundet SSR och Akavia.

Hur utbildar man sig till samhällsvetare?

Samhällsvetare blir man genom universitets- eller högskolestudier inom samhällsvetenskapliga ämnen. Vanliga huvudämnen är till exempel statsvetenskap, internationella relationer, sociologi, statistik, ekonomisk historia, samhälls- och kulturgeografi, kriminologi, socialantropologi, offentlig förvaltning samt medie- och kommunikationsvetenskap.

Många lärosäten erbjuder program med tydliga profiler, men det är också möjligt att läsa fristående kurser och bygga en egen examen. Ett centralt val under utbildningen är hur man kombinerar bredd och inriktning: vissa väljer tidigt ett område, medan andra börjar bredare och specialiserar sig senare, i arbetslivet eller genom vidare studier.

För långsiktig anställningsbarhet kan det vara värdefullt att komplettera utbildningen med kompetenser som ofta efterfrågas i samhällsvetarroller, till exempel kvantitativ analys och statistik, utvärdering, offentlig förvaltning, juridik, digitalisering och AI, hållbarhetsstyrning, risk- och krishantering, samverkan eller verksamhetsutveckling.

Hur lång tid tar det att plugga till samhällsvetare?

En kandidatexamen omfattar tre års studier. Därefter finns möjlighet att läsa vidare på avancerad nivå, till exempel genom en magister- eller masterutbildning. För den som vill fördjupa sig ytterligare finns även forskarutbildning.

Var kan man plugga till samhällsvetare? 

Samhällsvetenskapliga ämnen ges vid de flesta universitet och högskolor i Sverige, men med olika profiler och inriktningar. En samlad och aktuell översikt över utbildningar och lärosäten finns på studera.nu, där du kan jämföra program och fristående kurser. 

Vilken behörighet krävs för att plugga till samhällsvetare?

Grundläggande behörighet krävs för högskolestudier. Krav på särskild behörighet varierar mellan utbildningar och lärosäten. Vissa program kräver endast grundläggande behörighet, medan andra kan ha särskilda krav beroende på inriktning. Kontrollera alltid behörighetskraven i utbildningsbeskrivningen på studera.nu och jämför gärna flera lärosäten.

Kan man plugga till samhällsvetare utomlands?

Det finns många möjligheter att studera utomlands, till exempel genom utbytesstudier under grundutbildningen eller genom att läsa en masterutbildning utomlands efter kandidatexamen. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för information om vilka avtal och möjligheter som finns.

Vid val av utbytesstudier eller utlandsutbildning kan det vara klokt att fundera över hur utbildningens innehåll är relevant för den kontext och de verksamheter man vill arbeta i på sikt. Vissa kunskaper är nära kopplade till specifika system och regelverk, medan andra är mer generella och lättare att använda i olika sektorer och länder.

• Akademikerförbundet SSR

  Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, folkhälsovetare, personalvetare, samhällsvetare, socionomer, vägledare och andra inom socialt arbete. Många är chefer och egenföretagare. Medlemmarna finns på alla sektorer på arbetsmarknaden. Med över 82 000 medlemmar är vi det fjärde största Sacoförbundet.

  

  Akademikerförbundet SSR

  www.akademssr.se
  

• Akavia

  Akavia är förbundet för dig som är ekonom, jurist, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare eller kommunikatör. Vi ger dig tryggheten att våga och verktygen för att lyckas i din karriär. Förbundet bidrar med enskilt stöd, som stark gemensam röst i samhällsdebatten, konstruktiv arbetsmarknadspart och professionsexpert.

  

  Akavia

  www.akavia.se