Kollektivavtalen spelar stor roll för den framtida pensionen. För många akademiker utgör den kollektivavtalade tjänstepensionen den större delen av den inkomst de har som pensionärer. Medan den allmänna pensionen utgör en mindre del. Kollektivavtalen kan både bidra till att minska föräldraledighetens negativa effekter på den allmänna pensionen och skydda tjänstepensionen. Avtalen kan även ge omfattande löneutfyllnad vid barnrelaterad ledighet. På en arbetsplats där det saknas kollektivavtal är det inte alls säkert att arbetsgivaren erbjuder någon form av tjänstepension. Det är dessutom tveksamt om eventuella avsättningar skyddas vid barnrelaterad ledighet eller att arbetsgivaren kompletterar föräldrapenningen med föräldralön eller motsvarande. Ta reda på om din arbetsplats har kollektivavtal!

Jobbar du på en arbetsplats med kollektivavtal ta i så fall reda på vilket avtal du omfattas av. Skillnaderna mellan olika avtal är i vissa delar omfattande, inte minst gäller detta skyddet vid barnrelaterad ledighet. Förmånerna skiljer sig bland annat avseende skyddets omfattning och hur länge det gäller. Tydligast märks avtalsskillnaderna för den som drar ut på ledigheten över tiden och som under en följd av år väljer att jobba deltid. Bäst inkomst- och pensionsskydd har du i kommunal sektor tätt följt av statlig sektor. 

Pensionen beror bland annat på din inkomst före och under ledigheten. Därför är det viktigt att ta reda på hur din inkomst påverkas av att du är ledig.

Dina inkomster från föräldrapenningen är pensionsgrundande. Dessutom är kollektivavtalade löneutfyllnader (föräldralön eller föräldrapenningtillägg) ofta pensionsgrundande. Den allmänna pensionen berörs inte alls om inkomstminskningen endast gäller inkomstdelar över taket. Läs mer om lönetaket och aktuella belopp här. 

Du kan också exempelvis ha rätt till extra pensionsrätter för så kallade barnår vilket kan kompensera intjänandet till den allmännapensionen om din lön hamnar under taket.

Beroende på kollektivavtal ser skyddet för tjänstepensionen mycket olika ut och ju längre tid som föräldraledigheten varar desto större är skillnaderna mellan olika avtal.

Ta reda på vad som gäller för dig!

Eftersom föräldrapenning är pensionsgrundande i det allmänna pensionssystemet kan pensionsintjänandet påverkas negativt om du är helt ledig utan att ta ut föräldrapenning. Idag tar kvinnor ut betydligt fler obetalda dagar än män, vilket ofta  påverkar deras pensioner negativt.

Många föräldrar är medvetna om föräldraförsäkringens så kallade ettårsregel och anpassar sitt föräldrapenninguttag till denna. Regeln innebär att man efter att barnet fyllt ett år måste ta ut minst fem dagar med full föräldrapenning i veckan för att inte riskera sänkt sjukpenninggrundande inkomst (SGI). De som vill dra ut på föräldraledigheten spar då helst på föräldrapenningdagarna under det första året, då det ofta är kvinnan som är hemma mest. Vilket innebär en negativ påverkan på kvinnans pension. En bra lösning är därför att dela lika, både på dagarna med och utan föräldrapenning. 

Många arbetstagare har i samband med föräldraledighet rätt till löneutfyllnad genom sitt kollektivavtal (föräldralön eller föräldrapenningtillägg). Nivån skiljer sig mellan olika avtal. Utfyllnaden är tidsbegränsad, hur länge varierar också mellan olika avtal. Med vissa avtal krävs att du själv ansöker om utfyllnaden. Ta reda på vad som gäller för dig! Det kan handla om många tusenlappar per månad, som dessutom kan vara pensionsgrundande i det allmänna pensionssystemet.

Det är många som vill dra ut på ledigheten och det är vanligt att förlänga ledigheten genom att vara ledig utan att ta ut föräldrapenning. Men om det får konsekvenser för den pensionsgrundande inkomsten under taket så minskar också den allmänna pensionen. Den allmänna pensionen påverkas inte om inkomsten även vid föräldraledighet ligger över taket. Att ha en låg inkomst under lång tid utan föräldrapenning och löneutfyllnad från arbetsgivaren, utan det allmänna pensionssystemets extra pensionsrätter för barnår och/eller kollektivavtalat skydd för avsättningarna till tjänstepensionen kan påverka pensionen mer negativt än du tror.

Enligt Föräldraledighetslagen har du rätt att jobba deltid till och med att barnet är åtta år. Många utnyttjar den möjligheten för att man vill ha mer tid med sina barn. Beroende på kollektivavtal påverkas tjänstepensionen dock väldigt olika. I vissa avtal skyddas tjänstepensionen fullt ut medan det i andra avtal kan få betydande negativa effekter på tjänstepensionen. För den som exempelvis har avtalet ITP1 (tjänstemän inom privat sektor födda 1979 och senare) kan en löneminskning på 25 procent under vissa omständigheter innebära minskade pensionsavsättningar med över 60 procent. För att undvika deltidsfällan - ta reda på hur det ser ut för dig! Glöm inte att det är din pension det gäller och inte bara familjens ekonomi här och nu. 

Ett vanligt argument för att kvinnan är hemma mest med barnet är att hon ofta tjänar mindre än mannen och att det därför skulle vara bättre för familjens ekonomi om det är hon som är hemma. Problemet är att det här resonemanget långt ifrån alltid stämmer. Kollektivavtalens löneutfyllnader kompenserar normalt för mycket av inkomstbortfallet. Detta innebär att skillnaderna jämnas ut. Dessutom kan det för familjen vara skattemässigt fördelaktigt om det är den som tjänar mest som går ner i lön eftersom höga löner beskattas hårdare än lägre. Viktigt är också att inte bara se till hur hushållets ekonomi i samband med föräldraledigheten påverkas. Utdragen föräldraledighet får konsekvenser för mer än det hushållet får i plånboken i samband med ledigheten. Framtida löneutveckling, karriärmöjligheter och pension påverkas ofta negativt när man är borta från arbetsmarknaden en längre tid. Det är viktigt att väga in helheten. Det bästa är vanligtvis att helt dela på föräldraledigheten. Funderar ni på något annat bör ni i så fall ta reda på vad det skulle betyda innan ni bestämmer er. 

Att dela lika på föräldraledighet, deltid och vård av sjukt barn är inte bara en fråga om familjens ekonomi under småbarnsåren. Det handlar också om möjligheterna till karriär- och löneutveckling på lång sikt. Forskningen visar att kvinnor och män har en jämlik löneutveckling fram till ca 30-35 års ålder. I den ålder då kvinnor och män blir föräldrar. Då drar männen ifrån lönemässigt och skillnaden består resten av yrkeslivet. Det kan exempelvis bero på att kvinnor dels är hemma mer med barnen men också på att arbetsgivare förväntar sig en högre frånvaro för kvinnor vilket påverkar både lön och karriärmöjligheter.