”Allt fler ska kunna göra lönekarriär”

"Alla" är där. I den fullsatta lokalen på Sacos kansli trängs representanter från i princip samtliga förbund inom Sacofederationen. Det är förtroendevalda, kanslichefer och pressfolk. Orsaken till trängseln är Sacos seminarium om lönespridning, ett begrepp som seglat upp som en av vinterns hetaste.

Strax innan jul släppte SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, en rapport som visar att inkomstskillnaderna har ökat kraftigt i Sverige. Samtidigt är en av Sacos hjärtefrågor ökad lönespridning, det vill säga att ansvar, utbildning och prestation ska märkas mer i lönekuvertet.

Det har av vissa tolkats som att Saco är för ökade klyftor. Men det är helt fel, enligt Sacos ordförande Göran Arrius som inleder seminariet.

- Ingen vill ha ökade klyftor i samhället. Men det måste löna sig mer att ta ansvar och vara duktig på sitt jobb, säger han.

Sacoekonomerna Lena Granqvist och Thomas Ljunglöf tar därefter plats vid podiet. Det är bland annat deras forskning som ligger till grund för antologin "Livslön".

Det finns ett tydligt samband mellan lönespridning och individens karriärmöjligheter, förklarar de. Yrken med låg lönespridning har också låg avkastning på utbildning och vice versa. Inom yrken som läkare och ekonomer med höga löner finns det även stor lönespridning.

En arbetsterapeut kan när han eller hon går i pension se fram emot en lön som endast är 1,3 gånger så hög som den för en nyutexaminerad. Det trots all den kunskap och erfarenhet personen förvärvat under yrkeslivet. För ekonomer är motsvarande siffra 2,9.

Dessutom har lönespridningen mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade minskat, förklarar Lena Granqvist.

- Det är inte så att de högskoleutbildades löner har dragit ifrån även om det ibland framförs sådana argument. Det stämmer inte, säger hon.

Och att en god lönespridning är något att sträva efter är de inbjudna talarna överens om, Ursula Berge från Akademikerförbundet SSR, Edel Karlsson från Jusek/Saco-S, Jan Lindström från Civilekonomerna och Birgitta Rydell från Dik.

För Ursula Berge är dock själva begreppet problematiskt.
- Det finns ett pedagogiskt problem med ordet lönespridning. För många människor förknippas det med ökade klyftor, säger Ursula Berge som istället förordar ett annat begrepp:

- Jag tycker "lönekarriär" är bättre. Det signalerar något positivt och tydliggör vad det faktiskt handlar om. Allt fler ska kunna göra lönekarriär, säger hon och många i publiken nickar bekräftande.

Av Civilekonomernas medlemmar är drygt en tredjedel chefer.

Medlemmarna är dessutom ambitiösa karriärister och tre fjärdelar arbetar inom privat sektor. Det gör att det finns en konkurrens om talangerna vilket sätter ett tryck uppåt på lönerna, även inom offentlig sektor, förklarar Jan Lindström.

- Våra medlemmar har dessutom många karriärsteg vilket bidrar till den höga lönespridningen. De kan börja som assistenter och sluta som ekonomidirektörer, säger han.

Sacoekonomen Thomas Ljunglöf instämmer. Möjligheten att göra karriär inom ett yrke underlättar lönespridningen. Till exempel kan en läkare ha många befattningar inom ett yrkesliv, en arbetsterapeut få. Och det märks på lönen.

Från publiken kommer ett exempel från vården där en grupp sjukhusfysiker på kort tid lyckats lyfta sina löner med tiotusentals kronor. Hemligheten var införandet av en karriärtrappa som möjliggjorde för cheferna att få mer pengar att fördela. Chefen kunde då visa på att personen uppnått en viss nivå och därför var förtjänt av högre lön, ett system som tilltalar Ursula Berge.

- Jag tror att det är helt rätt. Lönetrappor med tydliga tjänstebeskrivningar som ett sätt att öka lönespridningen, att kodifiera kompetensen, säger hon.

Birgitta Rydell från Dik är inte lika förtjust.

- Jag tror mer på det är individens kompetens som ska vara avgörande, inte tjänstebeskrivningen. Situationen i dag beror till stor del på att arbetsgivarna är dåliga på att sätta lön, säger hon och får medhåll från stora delar av församlingen.

Det är också ett resonemang som präglar slutskedet av seminariet. Att fackförbunden måste skapa förutsättningar för cheferna att sätta rätt lön, att hjälpa dem att göra ett bättre jobb med lönesättningen helt enkelt. Och då gäller det för de fackliga organisationerna att vara tydliga i sin kommunikation, enligt Göran Arrius.

- Vi måste vara tydliga med att den som är bättre på sitt jobb också ska tjäna mer. Lönespridning leder till att det blir en större kaka för alla att dela på.