Barnen styr din lön

Är du nybliven pappa? Grattis! Då kan du se fram emot en rikare tillvaro i dubbel bemärkelse, visar Sacos forskning som nyligen presenterades vid ett seminarium. För kvinnor är effekten den motsatta.

Publicerad: Onsdag 22 feb 2012

Nyckelord:
Jämställdhet,
Lön & livslön

I mitten av februari var det dags för det andra seminariet i Sacos serie om hur våra individuella val styr den samlade lönen under livet, livslönen.

Till grund för diskussionerna ligger antologin "Livslön – välja studier, arbete, familj" som kom ut i höstas.

Vid det förra tillfället var det lönespridningen som var i fokus. Den här gången hade turen kommit till familjen.

För det är inte bara dina prestationer på jobbet som styr din lön. Även relationsstatus och eventuella barn spelar roll.

Gifta män tjänar mer än sina ensamstående kollegor och har de dessutom barn kan de räkna med ett ännu tjockare lönekuvert, enligt Sacos utredare Håkan Regnér. För kvinnor är effekten den motsatta. Kvinnor förlorar lönemässigt på att gifta sig och detsamma gäller vid barnafödande.

- Det finns en äktenskapspremie för män. De antas kunna fokusera mer på jobbet eftersom de har någon som sköter hemarbetet, det vill säga kvinnan. För kvinnan gäller det motsatta, sade Håkan Regnér.

Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco, har undersökt löneskillnaderna mellan könen. I samtliga sektorer är det så att män har högre lönespridning och högre löner än sina kvinnliga kollegor. Och mönstret går igen när man bryter det på yrkesnivå. Av 76 studerade yrken är det endast ett där kvinnor har högre medellöner än män, sjukgymnaster.

Det stannar inte där. I hela 60 av de 76 yrkena finns det oförklarade löneskillnader mellan könen, alltså sådana som inte beror på erfarenhet, utbildning med mera.

- Det här är skillnader som vi med tillgänglig statistik inte kunnat förklara på något annat sätt än att de beror på kön, sade Thomas Ljunglöf.

En annan fråga som i högsta grad rör familjebildning och löneskillnader är föräldraförsäkringen. 1979 tog männen ut 0,5 procent av dagarna i föräldraförsäkringen, 2011 hade siffran ökat till 25 procent. Utvecklingen går därmed åt rätt håll, enligt Thomas Ljunglöf.

- Om det fortsätter i samma takt kommer männen ta ut hälften av dagarna år 2035, sade han och påpekade samtidigt att det finns stora skillnader beroende på socioekonomisk bakgrund:

- Det finns ett klart samband mellan mannens utbildningsnivå och det antal dagar som han tar ut. Till exempel så tar hälften av männen med kortare utbildning än grundskolans nio år inte ut några dagar alls.

Med på seminariet var även Akademikerförbundet SSR:s chefsförhandlare Dolores Kandelin Mogard och Anna Rohlin Larsson, projektledare på Jusek.

Dolores Kandelin Mogard förklarade att hennes förbund arbetar aktivt med jämställdhetsfrågorna där lönekartläggningar är det främsta medlet. Men även opinionsbildning är viktigt och Akademikerförbundet SSR hade nyligen en debattartikel i Dagens Nyheter där det argumenterade för högre löner i välfärdssektorn, förklarade hon.

Jusek arbetar mycket med att uppmuntra sina kvinnliga medlemmar att byta jobb med jämna mellanrum, söka högre tjänster och att ha lönesamtal med sin chef eftersom det har visat sig ha en positiv effekt på lönen.

- Men de oförklarade löneskillnaderna inom Jusek är fortfarande 4,2 procent, sade Anna Rohlin Larsson.

Vid det efterföljande panelsamtalet diskuterades fackförbundens roll i jämställdhetsarbetet. Var slutar individens ansvar och var tar samhällets vid?

Anna Rohlin Larsson menade att förbunden inte ska lägga sig i individuella beslut, men däremot vara tydlig med att visa på konsekvenserna av besluten.

- Vi ska medvetandegöra medlemmarna, men inte lägga oss i deras val, sade hon.

En annan fråga som kom upp var den om föräldraförsäkringens uppbyggnad. Saco har tidigare drivit kravet på tredelad föräldraförsäkring, men det är länge sedan och frågan är hur federationen ställer sig till det i dag?

Sacos statistiker Thomas Ljunglöf klargjorde att han gärna skulle se en högre grad av styrning.

- Det handlar om rationella val som individen gör på mikroplanet, men som slår väldigt fel på makroplanet. Sedan ska vi komma ihåg att det är skattepengar som används och som leder till att kvinnornas löner halkar efter.

Panelen kunde även kosta på sig en viss grad av optimism när det gäller framtiden. Kvinnorna blir allt mer välutbildade och det kommer även att slå igenom på lönerna.

- Ja, jag tror och hoppas det. Annars vore det konstigt, sade Anna Rohlin Larsson.