Livet efter Astra
Det må se dystert ut nu, men situationen är ingalunda hopplös. Det var budskapet som gavs till de anställda vid Astra Zenecas forskningsanläggning i Södertälje vid ett panelsamtal på torsdagskvällen. Bakom arrangemanget stod tre Sacoförbund.
Publicerad: Fredag 17 feb 2012
- Nyckelord:
- Arbetsmarknad,
- Utbildning & forskning
Drygt 150 personer hade trotsat snöyran och tagit sig till Polhemssalen i Ingenjörshuset, i centrala Stockholm på torsdagskvällen. På programmet stod ett panelsamtal med anledning av Astra Zenecas neddragningar i Södertälje och arrangör var Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Sveriges Farmacevtförbund.
En majoritet av publiken bestod utav anställda som var direkt berörda av beslutet.
Före detta forskningsministern Lars Leijonborg har fått i uppdrag av regeringen att samordna samhällets insatser kring nedläggningen och var den som inledde samtalet. Och han började med att förklara sitt uppdrag.
- För svensk forskning är det väldigt allvarligt att Astra forskning försvinner. Mitt uppdrag går ut på att minska skadeverkningarna.
Han försökte även ingjuta lite hopp hos åhörarna genom att förklara att de är eftertraktade på arbetsmarknaden.
- Många av er är välutbildade och jag vet att det finns ett stort behov av gymnasielärare i naturvetenskap. Det kanske inte är en lösning som funkar för alla, men i alla för en del av er, sade Lars Leijonborg.
Ordet gick därefter till Charlotte Brogren på Vinnova som menade att politikerna måste inse att företagen är flyktiga och verkar på en global marknad.
- Vi behöver bygga upp forskningsnoder i Sverige, precis som i Cambridge och Boston, sade hon.
Sacos samhällpolitiska chef Gunnar Wetterberg menade därefter att samhället måste arbeta efter tre linjer. Först och främst måste de anställda få hjälp av Trygghetsrådet att komma i arbete igen. Arbetsförmedlingen har helt enkelt inte kompetens nog att hjälpa välutbildade forskare, förklarade han.
Sedan måste vi behålla kompetensen som finns i Södertälje. Att som Lars Leijonborg förslår, omskola forskarna till gymnasielärare, är ett alltför lågt satt mål. Inte minst när man ser hur låga lärarlönerna är i dag, enligt Gunnar Wetterberg. I stället bör man fundera på att starta ett särskilt Life Science-gymnasium där de friställda forskarna inom ramen för en högskoleutbildning, vid Södertörn och Karolinska institutet i Huddinge, skulle kunna utbilda framtidens lärare, ansåg han.
Sist men inte minst gäller det för regeringen att ta tillfället i akt när den formulerar sin forskningsproposition nu i höst. Sverige har halkat efter bland annat Danmark och Schweiz när det gäller den avancerade forskningen och det måste vi ändra på. De yngre forskarna måste tillåtas bryta sig loss tidigare än vad som är fallet i dag och regeringen bör avsätta pengar för att köpa hit internationellt erkända forskargrupper. Precis som Sydkorea och Singapore gör i dag, enligt Gunnar Wetterberg.
Sten Nordin (M) och Chris Heister pratade därefter om kommunens och regionens roll innan det var dags att släppa in frågor från publiken.
En åhörare tyckte att det borde inrättas ett särskilt institut för medicinforskning en annan efterlyste hjälp för de uppsagda att starta eget, något som Lars Leijonborg menade är på väg.
Önskemål om att införa ett särkilt utbildningsbidrag, riktat till forskarna för att kunna vidareutbilda sig till läkare, framfördes också. I dag har vi brist på forskande läkare och många av forskarna i Södertälje har redan läst en del av kursen på läkarprogrammet. Genom att erbjuda en förkortad utbildning kombinerat med utbildningsbidrag skulle många relativt snabbt kunna bidra till samhället igen, var resonemanget.
Lars Leijonborg kallade det för ett spännande perspektiv och sa att det var något han skulle titta vidare på.
Intresserad av att ta del av hela panelsamtalet? Det går att se i efterhand här.