Så vill Saco lösa pensionerna

I en debattartikel i Dagens Nyheter har Saco presenterat en tänkbar kompromiss för att stärka pensionssystemet. Hela befolkningen skulle tjäna på om Moderaterna ger upp PPM mot att Socialdemokraterna accepterar en långsam höjning av pensionsåldern. Saco har fått en del frågor på innehållet i artikeln, frågor vi nu vill ta tillfället i akt att besvara.

Publicerad: Måndag 20 feb 2012

Nyckelord:
Arbetsmarknad,
Socialförsäkringar

Varför engagerar sig Saco i pensionsfrågan?

Saco arbetar för ett uthålligt samhälle, för att åstadkomma en hållbar utveckling och öka medborgarnas välstånd. Men också för att göra människornas vardag rikare och stärka demokratins institutioner. Därför är det självklart att vi engagerar oss i en fråga som berör medborgarnas framtida försörjning och välfärdens finansiering. Och eftersom pension är uppskjuten lön är pensionsfrågan en av de fackliga organisationernas huvuduppgifter. Saco spelade en viktig roll i förarbetet för 1990-talets stora pensionsreform och vi gör det gärna igen.

Vad går ert förslag ut på?

Andelen yrkesverksamma i Sverige minskar och andelen äldre ökar. Ska vi kunna undvika kraftigt höjda skatter i framtiden och bibehålla systemet med solidarisk finansiering via skattsedeln måste antalet arbetade timmar öka. Då krävs det tre saker:

  • Ungdomarna måste börja arbeta tidigare. I dag är genomsnittsåldern för inträdet på arbetsmarknaden för högskolestudenter 29 år. Det är inte hållbart. Effektivare högskola, bättre grundutbildning och en arbetsmarknad som kan skola in unga är nödvändigt.
  • Under arbetslivet krävs kompetensutveckling. Ska vi kunna byta karriär i livet bör det införas avsättningar till särskilda kompetenskonton. Det bör finnas en buffert som kan användas till vidareutveckling när så krävs.
  •  Arbetslivet måste också bli humanare om människor ska arbeta längre. Arbetsgivarna ska erbjuda förebyggande fysisk och psykisk träning och Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att samordna en bred upplysningskampanj om vad som behöver göras för att fler ska ha orken och lusten att stanna länge.

Okej, men var kommer pensionerna in i bilden?

Ju längre vi lever, desto viktigare blir pensionen för medborgarnas välfärd. Grunddragen i pensionssystemet är kloka men systemet har uppenbara brister:

  • Bromsen. Vi lever längre än vi trodde när dagens pensionssystem skapades. Då har vi inte råd att sluta arbeta lika tidigt som förr. Systemets styrka är beroende av hur många som arbetar och av hur förvaltningen av fonderna går. När åtagandena blir större än tillgångarna slår bromsen till och pensionerna räknas ned.
  • PPM-fonderna. Genom att själv bestämma hur en del av pengarna som avsätts till pensionen ska sparas kan man få en avkastning som är högre än den svenska tillväxten, vilket ökar pensionen. Men att sparandet delvis skulle ske genom PPM-systemet är en tveksam lösning. På 20-30 års sikt kan utfallet bli mycket olika för olika individer, mycket beroende på väljarens egen och den valde förvaltarens tur eller otur. Sådana hasardinslag kommer att fräta på hela pensionssystemets legitimitet, alldeles bortsett från att förvaltarnas avgifter krymper pensionerna helt i onödan.
  • Pensionsåldern. Flera bedömare, senast Fredrik Reinfeldt, har pekat på höjd pensionsålder som en möjlighet att stärka systemet. Regeringen har också tillsatt en utredning. Invändningen har varit att många människor har svårt nog att orka fram till dagens pensionsålder, en höjning med ett eller flera år skulle göra ont värre.

Så vad vill då Saco göra med pensionerna?

Styrkan i pensionssystemet var uppgörelsen över blockgränsen. Vi tror att pensionssystemets tre avgörande svagheter kan hanteras konstruktivt i en kompromiss mellan höger och vänster. Moderaterna ger upp PPM mot att Socialdemokraterna accepterar en långsam höjning av pensionsåldersgränserna. Det skulle hela befolkningen tjäna på. Så här ser vår lösning ut:

  • Lägg in PPM-avgiften i det samlade systemet. PPM-fonderna fyller ingen konstruktiv funktion. Vi föreslår att de 2,5 procentenheter som idag går in i PPM-fonderna i stället räknas in i den samlade avgiften och fonderas i AP-fonderna. Med en sådan lösning skulle hela systemet stärkas med den ökade avkastningen från AP-fonderna. Det skulle minska risken för att bromsen slår till. Om man dessutom väljer att räkna upp förmånerna med mindre än de 2,5 procentenheterna kan man åstadkomma en ytterligare förstärkning av systemet. På så vis slår man två flugor i en smäll: genom att undanröja PPM-systemets slumpartade effekter minskar man risken för bromsen. De redan intjänade pensionssparandet i PPM ska givetvis inte beröras. Omläggningen gäller den framtida avgiften. I Sverige tillämpar vi inte retroaktiv lagstiftning.
  • Genomför en hållbar höjning av pensionsåldern. Invändningarna mot en kraftig engångshöjning är rimliga. Vi menar att man bör pröva en annan lösning. Vi tror att man bör genomföra en stegvis höjning av hela pensionsintervallet, möjligen med olika takt för den nedre och den övre gränsen i intervallet. Om det nedre intervallet höjs med en månad i taget och det övre med en och en halv månad per år kommer pensionsintervallet om drygt tjugo år att ha höjts till 63-70 år. Det betyder att de som är friska har fått snabbare möjlighet att arbeta längre, medan möjligheterna för dem som känner sig behöva sluta tidigt har begränsats i långsammare takt.

Men att AP- fonderna blir större spelar väl ingen roll. Avkastningen på det totala kapitalet blir väl lika stort som tidigare och påverkar inte bromsen, eller?

Den omedelbara effekten av att lägga in PPM-avgiften i det samlade systemet är att AP-fonderna blir större och därmed får nominellt större avkastning. Om denna avkastning dessutom är större än den årliga uppräkningen av pensionsrätterna med inkomstbasbeloppet så stärks systemet och risken minskar för att bromsen ska slå till. Den internationella tillväxten – som placerarna drar nytta av – är högre än den svenska. De svenska pensionärerna gynnas helt enkelt av att deras sparpengar placeras i fattigare länder med högre tillväxttakt än vår.

Det är inte alla som klarar av att arbeta längre än i dag på grund av dålig arbetsmiljö. Vore det inte bättre att arbeta för en förbättring av arbetsmiljön i stället för att, som i ert förslag, höja den övre pensionsgränsen snabbare än den undre?

Det ena utesluter inte det andra. Det är helt rätt att arbetslivet måste bli humanare för att människor ska kunna arbeta längre, inte minst inom vården där många har tunga och slitsamma jobb. Därför tycker Saco att arbetsgivarna ska vara skyldiga att erbjuda förebyggande fysisk och psykisk träning. Arbetsmiljöverket bör dessutom få i uppdrag att samordna en bred upplysningskampanj om vad som behöver göras för att fler ska ha orken och lusten att stanna länge.

Vore det inte bättre att se till så att våra ungdomar får jobb i stället för att föreslå en höjning av pensionsåldern?

Inga människor går hem gratis. När vi slutar får vi förtidspension, avtalspension eller vanlig pension. De pensionerna betalas ur löneutrymmet eller skatteutrymmet. Det betyder att det blir mindre pengar i ekonomin, och färre hjul som snurrar. Så länge människor arbetar bidrar de i stället till systemen; ju fler som bidrar, desto lättare blir bördan. Därför är den 67-åring som orkar fortsätta i själva verket de arbetssökande 22-åringarnas bästa vän på arbetsmarknaden.