Saco Studentråds rapport fick positivt mottagande

Under det senaste året har Saco studentråd arbetat framgångsrikt med frågan om studenters inkludering i socialförsäkringarna. Arbetet har drivits under namnet Studielinjen. Maria Ehlin Kolk, ordförande i Saco studentråd, inledde hearingen genom att förklara bakgrunden till rapporten; matchningen mot arbetsmarknaden fungerar inte på ett bra sätt idag. Ett matchningslån är ett förslag som syftar till att ge nyexaminerade studenter bättre möjligheter att hitta ett arbete som motsvarar den utbildning de har. Rätt jobb, inte ett jobb.

Arbetet med matchningslånet är knutet till Saco studentråds arbete för studenters inkludering i socialförsäkringarna. Dessa frågor är fortfarande centrala. Men Maria Ehlin Kolk menar att det har blivit dags att knyta ihop studielinjen med arbetslinjen. När allt färre yngre ska försörja allt fler äldre måste steget mellan högre utbildning och arbetsmarknad gå fortare. Maria Ehlin Kolk slog också fast att det tidigare studerandevillkoret inte har lett till bättre matchning och alltså inte lyckades lösa problemet.

För att hitta en lösning på problemet samarbetade Saco Studentråd med Love Hansson. Han skrev rapporten förutsättningslöst och med ett forskningsinriktat perspektiv. Målsättningen med rapporten har varit ett förslag som dels konkretiserar problemet och rekommenderar lösningar, dels ska vara möjligt att implementera ur ett statsfinansiellt perspektiv.

Love Hansson beskrev problemformuleringen genom att berätta att 20-35 % (beroende på hur man mäter) på arbetsmarknaden inte har ett yrke som är matchat mot rätt utbildning. Däremot motsvarar efterfrågan på akademiker utbudet, enligt rapporter från Statiska Centralbyrån. Och så förväntas det se ut inom de närmsta 20-25 åren.

En annan viktig bakgrund till studien är att konsekvenserna av att ta ett arbete som egentligen inte kräver högskolestudier efter examen leder till lägre livslön. Så många som 60 % är fortfarande kvar i ett lågkvalificerat yrke tio år senare. Detta är givetvis dåligt för individen som har investerat både pengar och tid i studier, men också för samhället när skattebas eller produktivitet blir mindre än den förväntade.

En tredje anledning till att rapporten har tagit fram är att dålig matchning leder till undanträngningseffekter, det vill säga att högutbildade knuffar undan annan arbetskraft med lägre utbildning/utan akademiska kvalifikationer från arbeten som egentligen inte kräver utbildning.

Konkret innebär Saco studentråds matchningslån att man riktar nischade åtgärder mot nyexaminerade studenter. Lånet är individuellt och ska tas inom ramen för CSN. För att lånet ska ge effekt ska det dessutom stärkas upp med karriärcentrum på högskolorna som erbjuder arbetslivsanknytning under hela studietiden och som säkerställer kontaktytor och erfarenheter mot arbetsmarknaden. De som fortfarande inte matchas och får ett jobb efter tre månader går vidare till mer specifika åtgärder.

Maria Ehlin Kolk var tydlig med att just kombinationen mellan arbetsmarknad och utbildning är nyckeln för att matchningen ska lyckas. Politiken måste hänga ihop. Därför är karriärcentrum centrala i Saco studentråds satsning.

För att få ett matchningslån krävs examensbevis och man måste vara aktivt arbetssökande. Anledningen till att man ska belåna själv är att det ska bli mer pengar över till aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Lånet ska vara i nivå med det nuvarande studiestödet och Saco Studentråd har även lyft frågan med CSN som inte ser några hinder mot en sådan lösning.

Angående frågan om ett matchningslån leder till överbelånade studenter svarade Maria Ehlin Kolk att det är en förutsättning att studenterna tar lånen själva för att kunna bygga upp starka karriärcentrum. Hon fortsatte att argumentera för att tre månader är en relativt kort period och om man kommer in på ett arbete som motsvarar de kvalifikationer tjänar man snabbt igen de extra pengar man tar i lån. I slutändan handlar det helt enkelt om att kunna ta bättre tillvara på de investeringar som studenter gör i sin utbildning.

Efter den korta inledningen till och genomgången av rapporten hade det blivit dags för en rad politiker och intresseorganisationer att uttala sig om rapporten. Förslaget kommenterades av Irene Wennemo (Huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen), Gunnar Axén (M, ordförande i socialförsäkringsutskottet), Patrick Krassén (Svenskt Näringsliv), Gunvor G Ericson (MP) och Magnus Nilsson (S-studenter).

Gunnar Axén var först ut. Han tyckte att Saco Studentråd hade tagit sig an uppgiften på ett seriöst sätt. Även om han poängterade att förslaget hamnar i gråzonen när det gäller socialförsäkringsutredningens ansvar tyckte han att det var både intressant och genomförbart, med en bra kombination av lånemöjlighet och satsning på karriärcentrum.

Irene Wennemo var inne på samma linje och började också med att berömma rapporten. Framförallt tycker hon att det är viktigt att matchningsfrågan för allt mer utrymme i debatten. Utbildningen ska vara lönsam för den enskilde, men det är också viktigt att samhällets investering i utbildning blir framgångsrik och leder till viktiga intäkter för samhället. Hon lyfte även klassfrågan och nämnde att stora grupper som studerar på högskolan kommer ifrån familjer utan akademisk erfarenhet. När matchningen på arbetsmarknaden misslyckas leder detta till att dessa grupper kommer ut på arbetsmarknaden utan kontakter i arbetslivet. Detta leder ofta till svårigheter att få jobb.

Hon fortsatte att prata om vikten av att ett matchningslån måste hänga ihop med arbetslöshetsförsäkringens utformning för att det ska kunna vara effektivt. I grunden är det bra med ett system som aktiverar snarare än passiviserar den som ska söka arbete. Därför är ett matchningslån ett bättre alternativ än det tidigare studerandevillkoret.

Gunvor G Ericson poängterade att Miljöpartiet länge har drivit frågan om rätten till kvalitativ praktik och annan arbetslivsanknytning och gillar beskrivningen av karriärcentrum. Det är viktigt att matchningsprocessen finns med under hela utbildningen. Däremot ställde hon sig tveksam till om ett lån verkligen löser problemet och hur ett matchningslån ska kunna implementeras i arbetslöshetsförsäkringen. Hon föreslog att man snarare bör överväga ett golv i arbetslöshetsförsäkringen vilket man blir berättigad till efter en viss tids studier.

Magnus Nilsson stämde in i kören och tyckte att det är viktigt att matchning hamnar i fokus i debatten. I grunden tyckte han att det var positivt med ett konkret förslag som kopplar ihop högre studier och arbetsliv. Däremot ställde han sig skeptisk till ett renodlat lån. Han varnade för att lånen inte kommer att lånen inte kommer att gagna dem som behöver det mest. Han ser hellre en lösning är en del är lån och en del är bidrag vid övergången mellan studier till arbete.

Patrick Krassén från Svenskt Näringsliv gjorde som övriga och berömde rapporten som välskriven och tydlig. Han höll med om i princip allt vad gällde problembild och mål, men hade några synpunkter på själva lösningen. Framförallt gällde det karriärcentrum och vikten av att dessa finns med under hela utbildningen. Han kunde se en fara i att karriärcentrum inte klarar av efterfrågan och dynamiken i studentgruppen för att verkligen erbjuda effektiv matchning mot arbetsmarknaden. Han ifrågasatte även kopplingen till Arbetsförmedlingen, som har ett lågt förtroende och som dessutom har lyckats dåligt med att matcha arbetskraft mot arbetsmarknaden. Klarar de av att göra de insatser som krävs i Saco Studentråds förslag.

Hearingen avslutades med en kortare diskussion där rapportförfattaren Love Hansson samt Saco Studentråds ordförande Maria Ehlin Kolk svarade på frågor tillsammans med de personer som tidigare uttalat sig om rapporten. Samtalet leddes av Anders Jonsson, presschef på Saco, som modererade hearingen.

Diskussionen kom att handla mycket om lärosätenas ansvar i frågan om matchning och arbetslivsanknytning. Karriärcentrum är viktiga, men hur kan man säkerställa vad som fungerar och inte fungerar? Och vilka aktörer ska ha vilket ansvar i frågan. Panelen var överens om att såväl lärosäten som näringsliv tar för lite ansvar i matchningsfrågan idag och att det behöver bli bättre.

Maria Ehlin Kolk fick avsluta genom att förklara att just osäkerheten i vilka åtgärder som är framgångsrika gör att Saco Studentråds förslag