Därför behöver Sverige en ny skattereform

Det är skatterna som finansierar vår gemensamma välfärd. Skatter är nödvändiga och bra men ska inte vara ett hinder för tillväxt eller viljan att utbilda sig och ta på sig ansvar på jobbet. Skatten på arbete bör därför sänkas.

Publicerad: Tisdag 8 jul 2014

Senast uppdaterad: Tisdag 8 jul 2014

Nyckelord:
Samhällsekonomi,
Skatter

Saco vill att utbildning ska löna sig. Att du ska få en god avkastning på tiden och pengarna du lägger ner på att utbilda dig och ta ansvar för Sveriges framtida välstånd.

Sveriges ekonomi ska bygga på innovation och kunskap

Det är viktigt för individen och det är viktigt för att säkra kompetensförsörjningen i framtidens kunskapssamhälle. Ett samhälle som i högre grad kommer att präglas av globalisering, digitalisering och demografiska utmaningar.

Sveriges ekonomi ska bygga på innovation och kunskap. Tankekraft ska vara Sveriges fördel, inte låga löner eller sämre arbetsvillkor. Det är så vi lägger grunden för välfärdssamhällets utveckling. 

För att det ska vara möjligt behöver vi ett skattesystem som premierar kompetens och ansvarstagande. Vi behöver ett effektivt system som sporrar medborgarna att utveckla sina färdigheter och som leder till ökad produktivitet och högre tillväxt.

Det har nu gått 25 år sedan 1990-talets stora skattereform. Sedan dess har åtskilliga avsteg gjorts från reformens grundläggande principer. Det har förvandlat skattesystemet till ett svåröverskådligt lapptäcke och det är inte hållbart.

Skattesystemet måste ta helhetsgrepp om samhällsekonomin

Saco var en av initiativtagarna till den förra skattereformen. Nu är det dags igen. Sverige behöver en skattereform som tar ett helhetsgrepp om samhällsekonomin.

Med tanke på de strukturella utmaningar som Sverige står inför tror vi inte att det totala skatteuttaget går att sänka, snarare kan det behöva höjas något för att möta utmaningarna inom välfärden.

Med ovanstående i åtanke så anser Saco att nästa skattereform bör utgå från följande principer:

  • Utbildning ska löna sig. Sverige är det land inom OECD där det lönar sig minst att utbilda sig. Det är inte hållbart. Ingen ska behöva betala mer än hälften av en löneökning i skatt och högst 20 procent av de heltidsarbetande ska betala statlig inkomstskatt.
  • Prioritera innovation och tillväxt. Den tekniska utvecklingen går i rasande tempo samtidigt som världens länder knyts allt tätare genom handel, utbildning och migration. Sverige behöver ett skattesystem som tar sikte på den nya kunskapsekonomin och som uppmuntrar till entreprenörskap och företagande. Framtidens skattesystem måste därför tydligt ta hänsyn till företagens villkor för att säkra jobb och tillväxt i en globalt konkurrensutsatt ekonomi. 
  • Säkra välfärdssamhällets långsiktiga utveckling. Offentlig sektor står inför stora utmaningar de kommande åren. En låg produktivitetsökning i kombination med en ökad efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster riskerar att leda till ett kontinuerligt ökande tryck uppåt på det totala skatteuttaget. En framtida skattereform bör därför föregås av en grundläggande diskussion om det offentliga välfärdsåtagandet och hur det ska finansieras. Det är också viktigt att skattesystemet främjar ett längre arbetsliv för att på så sätt öka antalet arbetade timmar i samhället.
  • Skattesystemet bör klimatanpassas. Klimathotet är ett faktum och kräver en effektiv politisk verktygslåda. Ett framtida skattesystem bör därför skapa incitament för minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling. Där kan grön skatteväxling vara ett viktigt verktyg. 

Regeringen ska tillsätta en ny utredning

Saco vill se ett skattesystem som säkerställer en långsiktig finansiering av offentlig sektor och samtidigt ger goda drivkrafter till fler arbetade timmar, högre utbildning, stärkt företagande och friskare medarbetare.

För att sätta stenen i rullning anser vi att regeringen omgående bör tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda skattesystemets utformning och därutöver komma med förslag till förändringar.

En sådan utredning bör även inkludera representanter från arbetsmarknadens parter såväl som från näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor.