Tredelad föräldraförsäkring ger mer jämställt arbetsliv

Även om uttaget av föräldrapenning har blivit något mer jämlikt så tar kvinnor fortfarande ett större ansvar för hem och familj än vad männen gör. Enligt siffror från Försäkringskassan tar kvinnor 75 procent av föräldrapenningdagarna och männen tar 25 procent. Kvinnor är i genomsnitt föräldralediga ca 15 månader medan männen i genomsnitt är lediga knappt fyra månader.

Många föräldrar förlänger även sin föräldraledighet genom att ta ut ledighet utan ersättning. Kvinnor är i genomsnitt föräldralediga cirka sex månader längre än vad de får föräldrapenning för. Vilket kan få större effekter på pensionen än vad många tror.

För att nå ett jämnare uttag föreslår Saco att dagarna i föräldrapenningen på grund- och sjukpenningnivå delas i tre lika delar om 130 dagar. En del för respektive vårdnadhavare och en del som fritt kan disponeras mellan dem. 

Deltidsfällan slår hårt mot livslönen

Kvinnor arbetar också deltid efter föräldraledigheten i mycket högre utsträckning än män. När det gäller deltidsarbete under åren då barnen är små är det stor skillnad mellan män och kvinnor. Deltidsarbetet kan bestå under många år särskilt om kvinnan har flera barn. Enligt föräldraledighetslagen har föräldrar rätt att arbeta 75 procent fram till dess barnet fyller 8 år. Vilket männen i stort sett inte utnyttjar alls idag.  

Det betyder att kvinnor under småbarnsåren är frånvarande från arbetsmarknaden i högre grad än vad männen är. Vilket i sin tur ger olika förutsättningar för kvinnor och mäns karriär- och löneutveckling samt pension. Många tänker inte på att föräldraledighet och fram för allt deltidsarbete kan få stora konsekvenser för pensionen. Det beror på att pensionen i hög grad bestäms av vilken lön du har under hela arbetslivet. Att jobba deltid och få ut 25 procent mindre i lön kan tyckas oproblematiskt men då tänker man inte på att det kan ge så mycket som över 50 procent mindre i pensionsinbetalningar.

Löneskillnader mellan kvinnor och män

 I Sacos löneskillnadsstudier kan vi se att det finns stora skillnader i löne- och karriärutveckling mellan kvinnliga och manliga akademiker. Bland Sacoförbundens medlemmar har männen i snitt 20 procent högre lön än kvinnorna. Vi vet också att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små i början av karriären. Men vid ungefär 30 års ålder drar männen ifrån. Det uppstår då ett lönegap mellan kvinnor och män som sedan växer ju högre upp i åldrarna man kommer. Lönegapet uppstår alltså vid den tid i livet då kvinnor föder eller förväntas föda barn. Det anmärkningsvärda är att barnafödande inte tycks påverka papporna negativt. Snarare kan man i statistiken se att gifta män med barn har en bättre lönekarriär än singelmän utan barn.

Tredelad föräldraförsäkring ger mer jämställt arbetsliv

Hur man fördelar föräldraledigheten påverkar också hur fördelningen av hemarbetet ser ut. När såväl kvinnor som män ökar sin andel av föräldraledigheten utför de en större andel av hushålls- och omsorgsarbetet i hemmet. Kvinnor står dock för den största delen. 2010 arbetade kvinnor i par med småbarn i genomsnitt 30 timmar per vecka med obetalt hushålls- och omsorgsarbete medan motsvarande siffra för männen var 18 timmar. Forskningen pekar också på att pappor som tar en större andel av föräldraledigheten förvärvsarbetar mindre efter föräldraledigheten.

För att minska skillnaderna mellan kvinnors och mäns förutsättningar på arbetsmarknaden och för att kvinnors pensionssparande inte ska drabbas alltför negativt av småbarnsåren krävs att man inom familjen:

• Delar mer lika på föräldraledigheten
• Männen tar större del av deltidsarbetet efter föräldraledigheten eller att deltidsarbetet minskar.
• Delar mer jämt på hushålls- och omsorgsarbetet.
• Delar mer lika på VAB