Hybridundervisning – vägen framåt för en tillgänglig kompetensutveckling i högskolan?

Att behöva närvara på campus är inte alltid tidsmässigt eller geografiskt möjligt och då kan till exempel hybridundervisning vara en framkomlig väg. För att få en inblick i hur hybridundervisning kan se ut har Saco bjudit in lärare för att berätta om hur de arbetar och vad de ser för möjligheter och utmaningar framåt.

Längre livslängd och tid i arbetslivet, samt omfattande digitalisering, globalisering och grön omställning av samhället ställer nya krav på arbetsmarknaden. Inom flera yrkesområden råder det redan nu brist på kvalificerad kompetens och behovet av vidareutbildning och fortbildning är påtagligt.

Det nya omställningsstudiestödet kommer att möjliggöra för fler att bygga på sin kunskapsutveckling och stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Detta förutsätter dock att utbildningarna anpassas för att det praktiskt ska vara möjligt för yrkesverksamma att kunna ta del av utbildningen.

Saco har genomfört intervjuer med fyra universitetslärare som alla arbetar med hybridundervisning. Lärarna representerar inte hela lärosätets arbete, utan berättar om hur de själva arbetar med och ser på hybridundervisning och dess förutsättningar.

Diana Chronéer, biträdande professor
Avdelningen för digitala tjänster och system, Institutionen för system- och rymdteknik, Luleå tekniska universitet
Fredrik Jeanson, universitetsadjunkt
Avdelningen för ekonomi och statsvetenskap, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Mälardalens universitet
Jonas Landgren, docent
Avdelningen för informatik, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet
Mats Ericson, professor
Avdelningen för ergonomi, Institutionen för medicinteknik och hälsosystem, KTH

Varför hybridundervisning?

Lärarna berättar varför de valt att använda sig av hybridundervisning i sitt arbete samt vilka fördelar hybridundervisning har gentemot distansundervisning.

Hybridundervisning beskrivs vara ett tillgängligt och flexibelt undervisningsformat som möjliggör deltagandet för en bredare målgrupp. När grupper av studenter med olika erfarenheter möts, berikas undervisningen genom fler dynamiska diskussioner. Formatet erbjuder en möjlighet att kompetensutvecklas på sina egna villkor.

Olika sätt  att arbeta

Diana (LTU) berättar att de har ett upplägg där man söker antingen en campusutbildning eller en distansutbildning, men att det mesta av undervisningen sker i hybridform. Campusstudenterna har sedan möjlighet att delta digitalt och distansstudenterna kan delta på plats på campus.

Mats (KTH) har under flera år experimenterat med inspelning av sina föreläsningar i sal och med greenscreen. När pandemin kom utvecklade han tekniken och sina metoder för att arbeta med hybridundervisning.  

Jonas (GU) berättar att det är tydligt från ledningen att man arbetar campusbaserat på Göteborgs universitet. Den hybridundervisning som han arbetar med läggs uppe på det, för att förstärka den campusbaserade undervisningen.

Fredrik (MDU) använder sig av vad han kallar passiv hybrid för större studentgrupper och aktiv hybrid när gruppen är mindre vid t.ex. seminarier, räknestugor eller liknande.

”Förut var det något nytt, nu är det nästan en förutsättning för att kunna jobba effektivt.” – Fredrik Jeanson, Mälardalens universitet

Viktiga lärdomar – fallgropar och framgångsfaktorer

Lärarna berättar om viktiga egenskaper hos en framgångsrik hybridlärare. De ger tips och varnar för vanliga fallgropar.

Hybridundervisningen upplevs bli bäst när läraren vågar att vara kreativ och göra misstag. Genom att testa tillsammans med kollegor och ta hjälp av studenterna, utformas undervisningen på bästa sätt. Lärarna menar att engagemang, nyfikenhet och flexibilitet är viktiga egenskaper hos en hybridlärare.

Visste du att: du inte behöver vara duktig på teknik för att undervisa digitalt?

"Man måste gilla att undervisa och nå ut till studenter eller målgruppen. Gillar man inte att undervisa, spelar det ingen roll vilken teknik du har."
– Jonas Landgren, Göteborgs universitet

"Är du duktig på att lära ut så är det det som lyser igenom."
– Fredrik Jeanson, Mälardalens universitet

"Man ska inte behöva vara teknikexpert. Jag är inte det."
– Diana Chronéer, Luleå tekniska universitet

”Min erfarenhet är att studenterna inte får en negativ bild när tekniken strular, utan de förstår att ibland så strular tekniken. Det behöver man inte vara så orolig för.”

– Jonas Landgren, Göteborgs universitet

Vad krävs för att hybridundervisningen ska bli mer etablerad?

Lärarna berättar om vad de anser krävs för att förbättra hybridundervisningen, vilket i sin tur kan få fler lärare att anamma undervisningsformatet.

Hybridundervisning måste vara lätt att använda. Därför krävs en fungerande teknik som ständigt underhålls och utvecklas. Lärarna måste involveras i processen av att ta fram den teknik som ska stödja dem i deras undervisning. Genom samarbete, utbildning och support skapas rätt förutsättningar för bra undervisning!

Visste du att: arbetslivet sätter krav på högskolornas digitala kompetens?

Lärarna poängterar att precis som i yrkeslivet, värderar studenterna en flexibel vardag och utbildning högt.

Då tid och resurser är en bristvara för lärosätena, krävs bl.a. ekonomiska incitament för att den hybrida utvecklingen inte ska ske på bekostnad av den ordinarie verksamheten, beskriver lärarna.

”Engagemanget är mitt viktigaste verktyg.”

Mats Ericson, KTH

Fredrik delar med sig av tre smarta hybridtips:

1. Ha en mobil eller platta inkopplad på mötet
för att se vad publiken på Zoom ser.

2. Ha tydliga spelregler och instruktioner för hur ett hybridmoment kommer genomföras – klargör förväntningarna.

3. Var medveten om alla i publiken – tänk på kroppsspråk och var kameror är placerade.

Hur är man en bra deltagare i hybridundervisning?

Lärarna berättar om att hybridundervisning bygger på att studenterna är och vågar vara så aktiva som möjligt under lektionen. För att göra detta krävs rätt förutsättningar.

Det finns olika sätt att hantera en hybridundervisningssituation. Lärarna beskriver att det i större sammanhang kan vara svårt att få till ett aktivt deltagande av alla studenter. Det är upp till läraren att se till att de på distans på bästa sätt inkluderas i undervisningssituationen. Detta kan till exempel göras med hjälp av studenterna på plats.

En framgångsfaktor är att låta studenterna själva bestämma hur de vill delta i den undervisning som de frivilligt valt att anmäla sig till. Det är inte jag som lärare som bäst kan avgöra vilken plats studierna ska bedrivas ifrån. Undervisning och den kunskap vi försöker förmedla kan förmedlas på en mängd olika sätt och sen kan studenterna avgöra vilket sätt som passar dem vid olika tillfällen bäst.

–Jonas Landgren, Göteborgs universitet.

Hur hittar man kurser och utbildningar som erbjuds hybrid?

Svaret är att, det gör man inte så enkelt.

Varför? I de flesta fall är det upp till den enskilde läraren att besluta om en kurs ska erbjudas hybrid eller inte. Ibland anges upplägget i kursbeskrivningen, men syns inte vid själva ansökan.