Kortare väg till arbete

– Den här konferensen skulle vi egentligen inte behöva arrangera, inledde Göran Arrius när uppemot 100 intresserade personer hade samlats för att diskutera hur vi kan korta vägen till arbete för utrikes födda akademiker.

 Alla är vinnare om fler utrikes födda får ett jobb i linje med sin utbildning.
– Individen får utlopp för sin långa investering om de har ett intressant och rimligt betalt jobb att gå till varje dag. Statskassan får in mer skatt om civilingenjören kan använda sina kunskaper istället för att jobba i en tobaksaffär. Företagen och myndigheterna blir mer effektiva om personalen speglar befolkningssammansättningen. Det finns bara vinnare och inga förlorare om nyanlända akademiker kommer snabbare i rätt arbete konstaterade Arrius.

Problembilden bekräftades av rikrevisionens utredare Emil Plisch.
– Sverige står inför en generationsväxling samtidigt som vi har en delvis outnyttjad arbetskraft i form av utländskt utbildade akademiker. Granskningen visar att vägen till etablering är okänd. De statliga insatserna är komplexa och behöver mer styrning från regeringen.

Pengar att tjäna
Det finns många miljoner att tjäna på att korta tiderna från nyanländ till jobb. Varje lärare, läkare och ekonom som hamnar på rätt jobb ger betydande vinster för staten. Ändå används inte pengarna som budgeterats.
– Det är anmärkningsvärt att inte alla pengar som är tilldelade till kompletteringsutbildningar går åt. De går istället tillbaka till statskassan trots att de verkligen behövs inom utbildningssystemet sa Emil Plisch.

Ett återkommande mantra var bristen på samordning och en permanent organisering. Såväl Arbetsförmedlingens samordnare Mattias Wahlsten som Mångfaldsdirektören i Västra Götalands län Talieh Ashjari önskade att regeringen skulle styra hårdare.
– Vi behöver fasta rutiner, och en permanent organisering. Det räcker inte med gulliga ord och trevliga tankar. Som nyanländ måste du kunna överblicka hur processen ska gå till och vem som ansvara för vad. Individen hamnar i händerna på handläggaren och processen blir varken rättssäker eller tydlig när olika myndigheter har överlappande ansvar. Det måste till förändringar för att bryta dödläget menar Talieh Ashjari.

Ekonomen Lars Walter presenterade slutsatserna från en studie av dagens olika kompletterande utbildningar. 
– Vi har föreslagit metoder som ska kunna gå att integrera i dagens system. Den ena modellen innebär att högskolorna får uppdrag att komplettera utbildning. De här kurserna ska vara en del av  högskoleuppdraget. Men de kanske kräver lite extra pedagogiska resurser.

Det andra förslaget i utredningen rör arbetsmarknadsförberedande utbildning.
– En naturlig huvudman här är Arbetsförmedlingen. Men vi kan också se andra aktörer som kan utföra de här utbildningarna. Båda de här modellerna ska ses som typmodeller som kan överlappa varandra. De ska också kunna integreras i befintliga system. Vi vill inte skapa nya system om det inte behövs fortsatte Walter. 

Akademiker inte prioriterade
Integrationsministerns statssekreterare Jasenko Selimovic anlände till konferensen några minuter innan han skulle tala. Därmed missade han syftet med konferensen och talade istället om när han själv kom till Sverige från Sarajevo för 19 år sedan. Selimovic pratade om bristen på flexibilitet i dåtidens system då han ville jobba men tvingades istället att gå på SFI. Sitt eget och regeringens ansvar om dagens problem kom han aldrig till. Men budskapet till publiken bestående av arbetsförmedlare, högskolepersonal och andra som jobbar med målgruppen utländskt födda akademiker var att det inte behövdes några förbättrande åtgärder för akademiker.

– Jag brukar göra Saco upprörd när jag säger att det är bättre med ett jobb än rätt jobb. Jag ska försöka att vara snällare idag sa Selimovic. Han menade dock att andra invandrargrupper behöver insatserna bättre. De stora samhällsekonomiska vinsterna som en snabbare etablering av invandrare med utländsk bakgrund skulle innebära kommenterade inte Selimovic som lämnade lokalen direkt efter sitt framträdande.

Göran Arrius avslutade konferensen med att protestera mot statsekreteraren.
­– Visst är det bra att först få ett jobb men relativt snart är det viktigt att få rätt jobb. Om etableringen tar flera år blir det svårt för arbetsgivarna att anställa, utbildning är i dag något av en färskvara. Att få utländska akademiker i jobb snabbare borde vara ”low hanging fruit”. De stora summor som staten tjänar på etableringen av akademiker kan sedan användas till att jobba med andra invandrargrupper. Budskapet till regeringen kunde inte bli tydligare. Men det hörde aldrig Jasenko Selimovic.

Pär Karlsson