Återupprätta a-kassans legitimitet!

A-kassan är politisk dynamit just nu. Forskare som ekonomiprofessor Lars Calmfors dömer ut regeringens idé om att differentierade avgifter till arbetslöshetsförsäkringen håller nere lönekraven och därmed arbetslösheten. Socialförsäkringsutredningen är mitt uppe i arbetet med vad som ska hända med a-kassan framöver. Ska den bli obligatorisk eller inte? Vad ska hända med taket? Hur ska avgifterna tas ut?

Publicerad: Fredag 18 nov 2011

Nyckelord:
Arbetsmarknad,
Socialförsäkringar

Finansminister Anders Borg bjuder in arbetsmarknadens parter med frågor om avtalen kan förändras för att göra det lättare för ungdomar och långtidsarbetslösa att få jobb och vad regeringen i så fall kan hjälpa till med.

Frågorna är som sagt många och det är på sin plats att jag som nybliven ordförande i Saco och för Akademikernas A-kassa, AEA, försöker ge några svar och besked om i vilken riktning Saco anser att arbetslöshetsförsäkringen bör utvecklas.

När man diskuterar framtidens arbetslöshetsförsäkring bör det ske i tre steg:

  • Först måste man komma fram till vilka som ska omfattas. Ska försäkringen vara frivillig som nu eller ska den bli obligatorisk?

    För ett obligatorium talar riskspridningen. Om alla är med och betalar kan avgifterna hållas nere.

    Mot talar att många myndiga, välinformerade medborgare har valt att avstå från att vara med eftersom de gjort bedömningen att de inte behöver det skydd en arbetslöshetsförsäkring ger. Mot talar också att det i alla fall med nuvarande regler är väldigt svårt för företagare och studerande att få ut ersättning. Att tvinga människor att vara med i en försäkring de knappast kan få ut något från låter sig svårligen göra. Alla som blir sjuka får ersättning från sjukförsäkringen, men för vissa grupper räcker det med nuvarande regler inte att bli utan jobb för att få ersättning från a-kassan.

    Saco utesluter inte ett obligatorium, men vill se väldigt goda argument för att säga ja till ett sådant.

    Vare sig försäkringen är obligatorisk eller inte måste den, för att få legitimitet, var utformad så att de flesta skulle vilja vara med.
  • Därefter kommer finansieringen. Oavsett om det blir ett obligatorium eller inte måste arbetslöshetsförsäkringen bli försäkringsmässig. Det innebär att det ska finnas en tydlig koppling mellan vad man betalar in och vad man får ut. Det betyder att inkomsttaket måste höjas rejält och kanske slopas. Idag betalar akademiker två, ja till och med tre gånger för sitt skydd vid arbetslöshet. Först a-kasseavgiften, sedan arbetsmarknadsavgiften (som betalas på hela lönesumman via arbetsgivaravgiften) och dessutom betalar många till en inkomstförsäkring eftersom a-kassan ger så dåligt skydd.

    Arbetslöshetsförsäkringen är idag en grundförsäkring. Ska systemet behålla sin trovärdighet måste försäkringen i framtiden bli en inkomstbortfallsförsäkring åtminstone under den första tiden av arbetslöshet. Idag är det knappt någon som får 80 procent av den tidigare lönen från a-kassan. Smygbeskattningen med avgifter ovanför taket hotar systemets legitimitet.
  • När omfattning och betalning är avklarade kan man börja fundera på hur systemet ska organiseras. Kan arbetsmarknadens parter ta hand om arbetslöshets-, arbetsskade- och sjukförsäkringar som är frikopplade från statsbudgeten á la det nya pensionssystemet? Det är en idé som ska utredas enligt socialförsäkringsutredningens direktiv. Sacos skuggutredning har utan att ta ställning lagt fram en skiss på hur det i så fall skulle kunna gå till.

    Oavsett vilket och om det blir ett a-kasseobligatorie eller ej kan man konstatera att det knappast går att bedriva a-kasseverksamhet mer effektivt och myndighetsmässigt än vad AEA gör. Det finns inget som talar för att inte de nuvarande a-kassorna kan fortsätta att hantera försäkringen.

Göran Arrius
ordförande Saco och AEA

Kontaktpersoner

Göran Arrius, Ordförande
goran.arrius@saco.se

08-613 48 10