Jobbskatteavdraget gör utbildning mindre lönsam

När begreppet livslön lanserades på 1950-talet var det i polemik mot det rådande skattesystemet. Saco har i en rad rapporter från och med 1963 fokuserat på frågan om investeringen i utbildning någonsin blir lönsam.

I antologin Livslön – välja studier, arbete, familj som är skriven av sex Sacoekonomer vidgar vi perspektivet och ser hur den samlade lönen och inkomsten under ett helt liv påverkas av en mängd individuella val och politiska beslut.

Ett progressivt skattesystem minskar utbildningens avkastning. Den högre lön som förhoppningsvis följer av längre utbildning kommer att beskattas hårdare än den uteblivna inkomsten under studietiden. Den statliga skatten och värnskatten är två inslag i skattesystemet som på tydligt sätt ökar skatteskalans progressivitet.

Att även jobbskatteavdraget bidrar är mer oklart.

I antologin visar vi hur beskattningens olika progressiva delar förvandlar likhet i bruttolivslön för akademiker och gymnasieutbildade till olikhet i nettolivslön. Ett av resultaten är att jobbskatteavdraget skärper progressiviteten i beskattningen över livet.

Även om avdraget ökar nettolivslönen för en akademiker, ökar nettolivslönen än mer för en gymnasieutbildad.

Beräkningarna bygger på ett antal antaganden och osäkerheten om framtida löneutvecklingar är förstås betydande. Men givet dagens skattesystem och en liknande lönestruktur kan man konstatera att en akademiker med en ojämnare inkomstprofil kommer att betala mer skatt än en gymnasieutbildad med samma bruttolivslön.

Följden kan vara att akademikern måste arbeta 15 månader längre för att uppnå samma nettolivslön som den gymnasieutbildade, trots att de har samma bruttolivslön.

Lena Granqvist
Eva Löfbom

Lena Granqvist är Sacoekonom och redaktör för boken Livslön – välja studier, arbete, familj (SNS förlag). Eva Löfbom är skattepolitisk utredare på Saco.

Införd i Sydsvenskan 17 oktober 2011