Ny upphandlingsmodell riskerar ge lönedumpning

Den offentliga upphandlingen är en stor och viktig verksamhet. Värdet av alla varor och tjänster som betalas med skattemedel och köps in på uppdrag av den offentliga sektorn uppgår till 600 miljarder kronor per år.

Våra förbund samlar över en halv miljon akademiker. Många arbetar i privata företag.

Vår uppfattning är klar: De anställda som utför arbeten inom ramen för en offentlig upphandling bör ha villkor som motsvarar kollektivavtal. Vi välkomnar därför utredningens slutsatser att det är möjligt att ställa sådana krav vid upphandling, men är kritiska till den modell som nu föreslås för att åstadkomma detta.

Modellen innebär att upphandlande myndigheter ska vara skyldiga att ställa arbetsrättsliga avtalsvillkor inom branscher där det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor. De villkor som ska skyddas är lön, semester och arbetstid.

En ny statlig myndighet, Upphandlingsmyndigheten, föreslås vara den aktör som avgör när arbetsrättsliga avtalsvillkor behöver skyddas. När så bedöms vara fallet ska myndigheten utfärda statliga föreskrifter som fastställer lön, semester och arbetstid.

Statliga föreskrifter om arbetsvillkor utfärdade av en myndighet är främmande för svensk arbetsmarknad och ett allvarligt ingrepp i den svenska kollektivavtalsmodellen. Modellen ligger nära den form av allmängiltigförklaring som finns i Norge, där delar av kollektivavtal tas in i en förordning inom branscher där social dumpning förekommer.

Även om föreskrifterna endast är avsedda att gälla inom ramen för offentliga upphandlingar är risken överhängande att de får en normerande verkan, det vill säga att de får genomslag på hela arbetsmarknaden.

Att en statlig myndighet i vissa fall ska bedöma vad som kan antas motsvara en lägsta lönenivå strider också mot den svenska modellen. Det är en statlig styrning som inte är önskvärd och som strider mot principen om att det är arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen.

Om ett centralt branschavtal saknar lägstalön finns det en uppenbar risk att den lägstalön som myndigheten väljer ligger långt under ingångslönen för nyutexaminerade. I sådant fall är risken stor för att lönerna dumpas i den aktuella branschen.

För våra medlemmar är det brist på bra villkor om försäkringar och tjänstepensioner som typiskt sett är ett problem hos företag utan kollektivavtal. Villkor om försäkringar och tjänstepensioner faller dock utanför den föreslagna modellens obligatoriska område.

Införs ett obligatoriskt område är det inte troligt att upphandlande myndigheter väljer att ställa krav på villkor vid sidan av lön, semester och arbetstid inom en överskådlig framtid. Något som i dag är fullt möjligt.

Det är lovvärt att försök görs för att säkerställa att villkor som motsvarar kollektivavtal gäller för arbete i en offentlig upphandling. Den nu aktuella utredningen träffar dock fel. Utredningens modell leder inte till något som helst säkerställande av goda arbetsvillkor för våra medlemmar som tvärtom riskerar att utsättas för lönedumpning.

Mikael Andersson, förhandlingschef, Civilekonomerna
Jessica Berlin, arbetsrättsjurist, Sveriges Veterinärförbund
Agneta Bern, förbundsjurist, Sveriges Ingenjörer
Ullika Dalén, chefsjurist, Akademikerförbundet SSR
Rita Georgiadis, förbundsjurist, Sveriges Arkitekter
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund
Catharina Klåvus, förbundsjurist, Jusek
Lena Maier Söderberg, chefsjurist, Saco
Sara Luthander, förbundsjurist, DIK
Bo Seving, förhandlingschef, Naturvetarna
Sophie Silverryd, förbundsjurist, SRAT
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund
Nils Erik Solberg, förbundsjurist, Sveriges Psykologförbund
Stefan Strömqvist, ombudsman, Sacoförbundet Trafik & järnväg

Debattartikel införd i Dagens Samhälle 28 oktober 2015