Pengar till högskolan är en tummetott

Högskolan är i behov av kvalitetsförstärkning. I den senaste omgången av kvalitetsutvärdering bedömdes fler än var fjärde utbildning ha bristande kvalitet. I vårbudgeten utlovas 125 miljoner kronor som under hösten ska gå till att höja kvaliteten i samhällsvetenskap, humaniora, lärarutbildning och förskollärarutbildning. Under resten av mandatperioden ska 250 miljoner per år användas i samma syfte. Saco har räknat på vilken effekt de utlovade miljonerna kan få. Våra slutsatser är dystra: Det är inte en kvalitetsförstärkning. Det är en tummetott.

"Det har blivit alltmer uppenbart att flera decennier av kvantitetsfixerad högskolepolitik har lett till att kvaliteten har fått stryka på foten."

Vi ställer oss frågan hur stor skillnad 250 miljoner gör i en sektor som omsätter i storleksordningen 60 miljarder per år. Regeringens satsning utgör ungefär 4 promille av högskolans årliga budget. Frågan är alltså befogad: Gör 250 miljoner kronor någon skillnad för högskolan?

Utbildningskvalitet är svårt att definiera och resurstillskottet skulle kunna användas på många olika sätt. Vi har valt att räkna schablonmässigt på hur mycket mer lärarledd undervisning som kan åstadkommas, eftersom vi vet att antalet undervisningstimmar är jämförelsevis mycket lågt inom samhällsvetenskap och humaniora. Det finns självfallet många olika sätt att beräkna det på, alla med sina fördelar och nackdelar. Vår beräkning baseras på medianlönen för en lektor i samhällsvetenskap inklusive overheadkostnader på 35 procent samt sociala avgifter.

För 250 miljoner kronor kan ungefär 125 lektorer anställas på heltid i ett år. Runtom i landet ger cirka 40 lärosäten kurser inom samhällsvetenskap, humaniora, lärar- och förskollärarutbildning. Fördelas pengarna jämnt mellan lärosätena, kan varje lärosäte anställa i runda tal tre lektorer på heltid under 2016.

För varje undervisningstimme utbetalas vanligen cirka 3 timmar för lektorns för- och efterarbete, såsom samtal med studenter, vidareutveckling av kursen och samordning med andra kurser. Det betyder att lektorer som undervisar på heltid kommer att handleda eller stå i undervisningssalen i 10 timmar per vecka, om vi utgår från att arbetsveckan är 40 timmar.

Av regeringens 250 miljoner per år blir det endast 30 lärarledda timmar i veckan som kan fördelas på det enskilda lärosätets alla kurser inom samhällsvetenskap, humaniora, lärar- och förskollärarutbildning. Då har vi bortsett från att lektorer oftast utför andra arbetsuppgifter på drygt halva sin tjänst och således kan undervisa betydligt mindre än heltid. Vi har heller inte räknat med att pengarna faktiskt skulle kunna ätas upp av ökade kostnader och produktivitetsavdrag, så att regeringen i praktiken ger med ena handen och tar tillbaka med den andra.

Det har blivit alltmer uppenbart att flera decennier av kvantitetsfixerad högskolepolitik har lett till att kvaliteten har fått stryka på foten. Sverige ska vara ett högutbildat samhälle även i framtiden och därför måste alla studenter få utbildning av hög kvalitet. Vi inom Saco är beredda att ta vårt ansvar för att utveckla högskolan för framtiden, i en diskussion om hur vi bäst säkrar högskolans kvalitet. Det är dags för en ny utbildningspolitik.

Göran Arrius
ordförande Saco

Emelie Lilliefeldt
fil dr i statsvetenskap och utredare på Saco

Linda Simonsen
fil dr i nationalekonomi och utredare på Saco

Införd på SvD Opinion den 3 maj 2015.