Högskolan nyckeln till ett hållbart samhälle

I dag samlas hundratals representanter från högskolesektorn i Stockholm. Anledningen är Akademikernas Högskolepolitiska Forum som arrangeras av Saco och ett flertal medlemsförbund. Årets tema för konferensen är "Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid" och ämnet är mer aktuellt än någonsin.

För drygt två månader sedan avslutades FN:s klimatmöte i Paris. Tvärtemot förhandsoddsen lyckades de 195 medverkande länderna nå en överenskommelse och hyllningarna strömmade in. Med rätta.

Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga. Det kan låta stort, men hela mänsklighetens överlevnad hänger på att vi lyckas bromsa den globala uppvärmningen. Och det är bråttom, för utvecklingen går åt helt fel håll.

Förra året var det varmaste som någonsin uppmätts och 2016 spås bli ännu varmare. Om ingenting görs kommer de barn som föds i dag med största sannolikhet leva i en värld där medeltemperaturen är två grader högre. Det är illa nog, men risken att temperaturen istället ska ha stigit med hela sex grader bedöms i dagsläget vara tio procent. Och en sådan temperaturhöjning skulle innebära en regelrätt katastrof, enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och huvudtalare på dagens konferens.

Någonting måste göras och internationella överenskommelser likt den i Paris är steg på vägen. Men det räcker inte. Det går inte att lösa klimatfrågan utan innovation och teknikutveckling och det kan endast ske i miljöer som premierar kunskap och nytänkande. Tvärvetenskapliga satsningar på utbildning och forskning är ett viktigt steg på vägen.

Sverige har en lång historia av forskning och utveckling på miljöteknikområdet. Staten och näringslivet har länge samverkat för att nå resultat och i dag befinner vi oss i en situation där hela stadsdelar i form av Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö går på export. På tio år har omsättningen i branschen ökat kraftigt och den globala marknaden för miljöteknik uppskattas till en miljard dollar årligen.

Även den samhällsvetenskapliga forskningen har mycket att bidra med. Det handlar bland annat om att skapa institutionella regelverk på såväl global som nationell nivå. Sådana regelverk kan omfatta utformningen av ett skattesystem som bidrar till en mer hållbar miljö och energianvändning, men även ett långsiktigt system med utsläppsrätter. Vi vill gärna se att fler forskningsresultat kommer till användning i näringsliv och offentlig sektor.

Ska Sverige ta täten i klimatarbetet behöver vi bygga ett kunskapssamhälle för framtiden. Såväl socialt och kulturellt som ekonomiskt och arbetsmiljömässigt måste betydligt större ansträngningar göras för ett samhälle som ska hålla ihop. Och det är i högskolan som nästa generations idéer tar form.

Saco vill därför att:

• Kvaliteten på den högre utbildningen höjs. Lösningen till klimatkrisen går via ökad kunskap och ny teknik. Om regeringen menar allvar med att Sverige ska vara ledande i utvecklingen för ett hållbart samhälle måste därför kvaliteten på högskolan stärkas och fler studenter fullborda sina utbildningar. Det betyder att studenternas förkunskaper bör förbättras och andelen disputerade lärare öka. Arbetsvillkoren för forskare måste förbättras och deras resultat behöver få förutsättningar att komma i produktion, vilket för forskare inom miljöteknik idag är förenat med stora ekonomiska svårigheter.
• Studenternas kunskaper i hållbarhetsfrågor stärks. I högskolelagen står det uttryckligen att högskolan ska främja hållbar utveckling. Framtidens akademiker behöver redskap för att kunna reflektera över sitt bidrag till en hållbar utveckling i sin yrkesutövning. Universitets- och högskoleledningarna måste nu rannsaka sig själva och se över kursinnehållet i den högre utbildningen för att bättre kunna bidra till ett progressivt miljö-, energi- och klimatsmart samhälle.

Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i kampen för ett hållbart samhälle. Vi akademiker vill ta ansvar för att göra Sverige till ett föregångsland i klimatarbetet. Nu är det dags att ge oss förutsättningarna.

Göran Arrius, ordförande Saco
Sofia Larsen, ordförande Jusek
Bo Janson, ordförande Lärarnas Riksförbund
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Ivar de la Cruz, ordförande Naturvetarna
Mikael Igelström, ordförande Civilekonomerna
Mats Ericson, ordförande SULF
Attila Rostoványi, ordförande DIK
Ida Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter
Anitha Wijkström, ordförande SRAT
Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges ingenjörer
Jacob Sahlqvist, ordförande Sveriges Arkitekter
Kristina Fritjofsson, ordförande Sveriges Farmaceuter
Hans Göransson, Sveriges Tandläkarförbund
Kristin Öster, ordförande Saco studentråd

Debattartikel införd i Dagens Arena den 3 februari 2016.