Studenter behöver inte glassig högskolereklam

I dag läser i genomsnitt varannan gymnasieelev vidare på högskolan, men många slutför aldrig sina studier. Varannan högskolestudent tar inte ut examen, och två av tio nybörjare på höstterminen återvänder inte på våren. På fristående kurser är det så mycket som varannan student som inte kommer tillbaka. Det är vanligare att studenter vars föräldrar har kortare utbildning lämnar högskolan helt, istället för att välja en ny utbildning.

Felval, bristande förkunskaper och kvalitetsbrister i utbildningarna ligger bakom många av avhoppen. Det är ett systematiskt resursslöseri som hela samhället förlorar på. Men framför allt är det en förlustaffär för alla studenter som varje år hoppar av eller byter utbildning.

Välinformerade studieval

Kvalitet betyder olika saker för olika individer. Blivande studenter måste därför kunna välja den utbildning som bäst motsvarar de individuella förutsättningarna. Vissa föredrar hög andel lärarledd tid och få studenter per lärare, medan andra vill studera med nära koppling till arbetslivet eller forskningen. Och när de ställer frågor om hur utbildningen kan användas måste de få svar. Det räcker inte med att konstatera att många får jobb; det får ju de flesta högskoleutbildade i dag. De behöver få veta om de kan räkna med kvalificerade arbeten där utbildningen kommer till nytta och om investeringen i en specifik utbildning kommer att löna sig. Det är viktigt inte minst för att bredda rekryteringen till högskolan.

I slutet av september presenterade Universitetkanslerämbetet, UKÄ, ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Men det nya systemet är tyvärr uppbyggt på ett sätt som gör det svårt att jämföra kvalitet och kommer inte att hjälpa nuvarande och blivande studenter att göra välinformerade studieval.

Jämförbar information viktig

Därför föreslår vi att UKÄ och Universitets- och högskolerådet, i nära samarbete med lärosätena, får i uppdrag att samla in, analysera och – på en plats – tillgängliggöra tillförlitlig och jämförbar information. Delar av informationen kan förstås hämtas från kvalitetssäkringssystemet, men vi delar UKÄ:s uppfattning att informationsuppdraget bör vara självständigt.

Exakt vad som ska ingå beror på vad som är praktiskt möjligt att samla in och som kan hålla god statistisk kvalitet. Men följande punkter motsvarar en kärna av information som bör finnas tillgänglig för jämförelser mellan utbildningar och lärosäten:

• Undervisande lärares vetenskapliga, pedagogiska och yrkesmässiga kompetens.
• Läranderesurser inklusive lärarledd tid, lärartäthet och internationalisering.
• Metoder för arbetsanknytning och förberedelse för yrkesutövning.
• Genomsnittliga meritvärden för nuvarande studenter.

Det bör också finnas viss information om utfall, till exempel:

• Prestationsgrad.
• Utexaminerades karriärvägar, arbetsmarknadsetablering och löner.
• Alumners uppfattning om utbildningens användbarhet.

Uppgifter om till exempel lön och etablering ger en bild av hur det gått för studenterna på arbetsmarknaden, men det är svårt att fastställa vilken betydelse utbildningen haft. Därför bör faktorer som kan förklara skillnader i utfall, till exempel studenternas förkunskaper eller var de geografiskt arbetar, finnas i samma system.

Att mäta och redovisa utbildningar är inte enkelt. Men vi har förtroende för att det går att göra på ett sätt som är mer tillförlitligt och jämförbart för studenterna än dagens marknadsföring från lärosätena.

Göran Arrius, ordförande Saco
Kristin Öster, ordförande Saco studentråd

Debattartikel införd på gp.se 13 oktober 2016.